Inledning
Centern vill flytta makt från den centrala statsmakten närmare människorna. Makten måste öka på regionalnivå. Därför ska folk- valda parlament inrättas på regional nivå.
Centern vill genomföra en konsekvent genomförd decentralisering, grundad på närhetsprincipen. Det är först om en uppgift inte kan lösas på lokal nivå, som den skall föras vidare till regional nivå.
En fördjupning av demokratin på regional nivå skall ske genom att direktvalda parlament på regional nivå inrättas, som övertar huvuddelen av länsstyrelsens och landstingets uppgifter.
Samhällets uppbyggnad måste utgå från individerna och de små gemenskaperna. Centerns politik innebär att all makt som kan, skall flyttas ned till denna nivå. När det gäller de beslut som måste vara gemensamma skall principen vara största möjliga närhet till besluten genom lokalt beslutsfattande. Makt och beslut måste också flyttas från den centrala statsmakten till den regionala nivån. På det här sättet byggs samhället underifrån.
Mot denna bakgrund innebär våra förslag att; regionparlament skall ha egen beskattningsrättstatlig tillsyn och myndighetsutövning skall skötas av ett renodlat statligt förvaltningskontoren kommundelningsreform påbörjasbeslut skall föras över till brukar- eller områdesstyrelser.
Den representativa demokratin
De människor som berörs av besluten skall också kunna påverka besluten. Delaktighet är en förutsättning för det demokratiska samhällets utveckling. Politiken på olika nivåer måste hela tiden ha en folklig förankring och politikerna, som medborgarnas ombud, måste ha kontakt med de människor som berörs. Politikerna ska med hänsyn till människornas behov och önskemål ta ansvar för samhällsutvecklingen. Då kan medborgarnas förtroende för politiken stärkas. Människor måste ges möjlighet att engagera sig och ta ansvar. Om medborgarna är delaktiga i samhällets beslutsprocesser leder det till större förståelse för och intresse av gemensamma angelägenheter.
Decentralisering, lokal makt och kommunal självstyrelse förutsätter en fungerande lokal demokrati. Mot denna bakgrund är en ytterligare minskning av antalet lokalpolitiker olycklig.
Det demokratiska medborgarskapet
Det är viktigt att öka möjligheterna till kontakt mellan medborgarna och de förtroendevalda. Det är en del i det ''demokratiska medborgarskapet'', att kunna utöva sin medborgerliga rätt och ta ansvar. I det demokratiska medborgarskapet ligger att få ett direkt inflytande.
När medborgarna inte känner att de kan påverka de beslut som rör dem, ökar klyftan mellan medborgarna och de förtroendevalda. Det krävs en utveckling som stärker demokratin ur den enskilda människans utgångspunkt, inte urholkar den. Besluten måste tas nära människorna.
Den regionala nivåns betydelse för förnyelse
Under 1990-talet har behovet av samverkan över gränserna ökat mellan de olika beslutsnivåerna. Det finns flera exempel på det.
Det gäller ekonomisk prioritering av investeringar i infrastruktur t.ex. järnvägar, vägar och telekommunikation, likaså förändringar i närings- och regionalpolitiken samt satsningar på utbildning och kompetensutveckling.
Ett flertal regionala statliga förvaltningsuppgifter har omorganiserats och undandragits från direkt politiskt inflytande. Miljöpolitikens ökade betydelse, bl.a. för att åstadkomma en hållbar ekonomisk utveckling, motiverar ett regionalt engagemang. Den tilltagande internationaliseringen inom så gott som alla områden och integrationsprocessen i Europa motiverar också en stark regional nivå. Regionala nivåns betydelse inom EU framhålls ofta.
Den svenska ekonomiska situationen kräver en kostnadseffektiv verksamhet på alla nivåer. Behoven av effektivisering blir allt tydligare.
Inom samtliga samhällsområden står vi inför en omställning utifrån vad miljön kräver.
Centern inledde arbetet med att skapa ett samhälle med hållbar utveckling -- ett kretsloppssamhälle. Planering skall ske utifrån decentralistiska och ekologiska principer. Genom att förebygga miljöproblem skapar vi även förutsättningar för en uthållig och hållbar utveckling. Den lokala och regionala verksamheten har stor betydelse för att utveckla kretsloppsarbetet. Ett bra exempel är arbetet med lokala Agenda 21 i kommunerna.
Borttagandet av den regionala dubbelrollen
Landstingen är folkligt förankrade men saknar nu helhetsansvar för de regionala frågorna. Många regionala uppgifter står till stor del utanför folkligt inflytande. Huvuddelen av länsstyrelsens ärenden avgörs av tjänstemän utan offentlig debatt. Enligt länsstyrelse- kungörelsen avgör landshövdingen till stor del själv vad som ska tas upp i styrelsen. På den regionala nivån föreligger ett tydligt demokratiskt underskott. Systemet med ett regionalt dubbelkommando med både länsstyrelse och landsting måste ifrågasätts.
Den regionala nivåns nya roll
En renodling av den regionala nivån måste ske. Genom att ersätta landsting och länsstyrelse med ett folkvalt regionparlament kommer samhällsplaneringen att förbättras och förankras. Den regionala demokratin stärks och pengar sparas. Det skapas en politisk plattform för debatt om regionala prioriteringar.
Den nya regionala rollen måste bl.a. byggas upp utifrån närhetsprincipen, ökad samverkan och samordning, mångfald, folkval och egen beskattningsrätt.
På en del håll i landet diskuteras ändring av länsgränser. Eventuella justeringar eller förändringar av länsgränserna måste växa fram underifrån, inte genom centrala diktat.
Genom inrättande av ett demokratiskt valt regionparlament kan vissa delar av länsstyrelsernas nuvarande funktioner överföras till ett renodlat statligt förvaltningskontor. Detta organ svarar enbart för statliga förvaltnings- och kontrollfunktioner.
Utgångspunkter för framtidens regionparlament
Decentralisering av beslut förutsätter att den beslutande nivån förfogar över resurser. Genom en förändring av den regionala nivån kan den kommunala och regionala demokratin stärkas.
En förändring av den regionala nivån måste först ta ställning till funktionsfördelningen i samhället och vad som ska flyttas mellan olika nivåer.
Uppgifter för regionparlamentet
Länens/regionens roll blir framöver att ha det övergripande ansvaret för frågor som rör regionen, t.ex. näringslivsutveckling, kultur, samhällsplanering, trafik, sjukvård, infrastruktur, kommunikationer, vissa högskolefrågor, internationell samverkan, miljö- och energifrågor. Dessa frågor är självklart avgörande för utvecklingen i en region.
Regionparlamentet bör således koncentrera sig på följande fem viktiga uppgifter:
1. Ökade insatser för regionens behov av utvecklad infrastruktur.
2. Tydlig strategi för att aktivt bidra till regionens kompetensutveckling.
3. Stärkt regionalt inflytande över näringslivsutveckling, arbetsmarknads- och regionalpolitik.
4. Tydligt ansvar för utveckling av miljökompetens och tillvaratagande av länets naturliga energitillgångar.
5. Gemensamt och övergripande ansvar för sjukvård och folkhälsa.
Renodlad statlig tillsynsfunktion och myndighetsutövning skall läggas på ett speciellt organ som utgör en juridisk regional rättsinstans. Denna skall utöva rättsvårdande, granskande och övervakande uppgifter. Detta kan bl.a. ske genom tings- och länsrätter samt skatteförvaltningen.
Flertalet av statliga verk/bolag, som t ex Vägverket, Banverket, SJ, Telia och Posten, har idag en organisation som innebär att verksamhetsområdena inte överensstämmer med den nuvarande länsindelningen eller mellan verken/ bolagen. Staten som ägare har ett fortsatt ansvar att i samråd med respektive styrelser besluta om frågor som lokalisering, organisation etc. Det är viktigt att såväl regionparlament som kommunfullmäktige får ökat inflytande över de beslut och den resursfördelning till infrastrukturen som påverkar det egna området. Därför bör deras verksamhetsorganisation samordnas med den demokratiska indelningen.
Medborgarinflytande genom decentralisering
Centern eftersträvar en demokratireform i samband med att regionfrågorna får sin lösning, en reform som innebär att kommunerna får ett ökat ansvar för de uppgifter som ligger närmast medborgarna. Ett viktigt led i detta är att ytterligare påskynda arbetet med att dela kommuner. Systemet med brukarstyrelser och områdesstyrelser måste utvecklas. Beslut skall även kunna delegeras till exempelvis s.k. byutvecklingsgrupper. Detta ökar de enskilda medborgarnas möjligheter till direkt ansvar och påverkan i den verksamhet som de är direkt berörda av. Centern har i annan motion (1994/95:c002) föreslagit att kommunerna skall ha en lagstadgad skyldighet att delegera vissa beslut till skolstyrelser som inrättas vid varje skola, där föräldrar och elever har majoritet. Sådana skolstyrelser skall ha ansvar och beslutanderätt över skolans budget, organisation, principer för verksamheten, läromedel, ordningsregler etc. Detta är till gagn för skolan och samtidigt vitaliserande för demokratin. Centern anser att fler områden bör komma ifråga för obligatoriska brukarstyrelser.
Dela kommuner
De två tvångsvis genomförda kommunsammanslagningarna har haft en mycket negativ inverkan på den kommunala demokratin. Antalet förtroendemän har minskat och medborgarnas möjligheter till insyn och påverkan försvårats. Samtidigt har det blivit allt svårare att förena yrkesarbete med kommunala uppdrag. Verksamheten har byråkratiserats och tjänstemän har fått allt större inflytande. Centern vill decentralisera makten, öka demokratin och medborgarinflytandet.
Att dela kommuner innebär att föra besluten närmare de människor som berörs av besluten. Detta ökar intresset för kommunalpolitiken och ger demokratin större spelutrymme. Det gör att möjligheterna att delegera beslut över verksamheter till föreningar, kooperativ och brukarstyrelser underlättas. Människors naturliga engagemang i den verksamhet som berör dem tas tillvara. Detta kommer att öka kvaliteten i verksamheten.
Det finns många exempel på att man i mindre kommuner kan driva verksamheten mer rationellt. Det går lättare att driva miljö- och kretsloppsarbete i mindre kommuner. Systemskifte med större inflytande för människor via s.k. brukarstyrelser är lättare att genomföra i mindre kommuner.
Det krävs tydliga initiativ från riksdagen och regeringen för att stödja en kommundelningsreform.
Riksdagen bör anta ett reformprogram för kommundelningar. I inriktningen av reformprogrammet bör ingå att:Kommundelningar skall genomföras om en majoritet av invånarna i kommundelen så önskar.Lagen om kommunalskatteutjämning skall utformas så att kommundelningar underlättas.Kommuner skall kunna köpa och sälja tjänster till varandra.
Hur många nya kommuner som blir aktuella för delning bestäms av vilka opinioner som finns i kommunerna runt om i landet. Vi vet emellertid att det i många kommuner finns en stark opinion för kommundelning. Om detta skulle innebära att 100 nya kommuner bildas, vore det en stor vinst för demokratin. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag till reformprogram i enlighet med vad i motionen anförts.
Folkomröstningsinstitutet
Riksdagen har nyligen tagit beslut om vissa författningsförändringar. Det gäller grundlagen och EG, fri- och rättigheter i grundlagen, fyraåriga mandatperioder och personvalsfrågan.
Det är bra att dessa beslut tagits. Det gäller i samtliga fall frågor, där Centern i motioner tidigare framställt preciserade krav.
I de beslut som riksdagen tagit och i det utredningsarbetet som föregått har författningsfrågor splittrats upp på olika delmoment och inte -- som vi förordat -- anförtrotts åt en samlad författningsutredning.
En av de frågor som har utelämnats är översynsarbetet av folkomröstningsfrågan. Folkomröstningar -- även om de inte förekommer särskilt ofta -- är ett viktigt inslag i vårt politiska liv, eftersom de gäller stora och kontroversiella frågor.
Centern har flera gånger krävt, att de erfarenheter som vunnits i vårt land och i andra länder skall sammanställas, utvärderas och läggas till grund för nya regler om folkomröstning. Riksdagen har nu även beslutat om en sådan utredning.
Målsättningen för utredningsarbetet bör vara att arbeta fram ett förslag, som undanröjer de brister som nu finns i systemet med rådgivande folkomröstningar. Det naturliga bör vara, att omröstningarna skall vara beslutande. Vi vill understryka det angelägna i att detta utredningsarbetet nu kommer till stånd.
Vi anser även att utredningen bör studera erfarenheterna från kommunala folkomröstningar. Med förra regeringens proposition om lokal demokrati infördes en regel i kommunallagens 5 kap 23
§ att ärende om att hålla folkomröstning i en viss fråga får i fullmäktige också väckas av minst fem procent av de röstberättigade kommun- eller landstingsmedlemmarna. Utredningen bör således utvärdera och sammanställa vilka initiativ som avslagits resp. bifallits som följd av denna nya reglering.
Flytta valdagen
Riksdagen har nu tagit beslut om att övergå till kalenderårsbudget. Genom en övergång till kalenderårsbudget kommer det att finnas en parallellitet med vad som gäller för kommuner och statliga verk. Budgetpropositionen kommer således att presenteras under hösten och beslut tas före jul.
I det sammanhanget borde riksdagen även tagit ställning för att flytta valdagen till våren. Att ha en ordning, där riksdagsval anordnas under hösten, kommer att leda till att den tillträdande regeringen får för kort tid för att förbereda budgetpropositionen.
I stället borde riksdagsvalen förläggas till våren. Detta skulle medföra fördelar, bl.a. att valen kom i nära anslutning till riksmötets avslutande.
Personval
För Centerpartiet har det varit angeläget att att öka personvalsinslaget vid de allmänna valen.
Detta har varit betingat av två faktorer. För det första ger inte väljarnas preferenser, vad gäller vilken kandidat ett parti väljer att ha på valbar plats, tillräckligt stort genomslag. Med ökat inslag av personval, där väljarna har möjlighet att ange en preferensröst, kan en bättre samstämmighet mellan väljare och partiernas nomineringar nås. För det andra bör kontakten mellan väljare och valda förbättras. Med mer inslag av personval stimuleras ökade kontakter mellan väljare och valda. Det leder till större acceptans för politiska företrädare, om väljarna har ett större inflytande över vem som väljs.
Något som inte utreddes i någon större omfattning av personvalskommittén var hur ett nytt valsystem kan slå för de partier som har ett eller ett fåtal mandat i varje valkrets. Utredningen borde belyst denna fråga mer ingående och eventuellt tagit ställning till ett minsta antal personröster för att frångå ett partis nominering. Vi förutsätter att kommittén i sitt fortsatta arbete studerar även denna fråga.
Valfinansiering
Centerns grundläggande hållning i fråga om finansering av politiska partiers verksamhet är kopplat till partistödet. Det får inte bli så att det är kapitalstarka intressenter som styr den demokratiska utvecklingen.
Vallagskommittén gjorde bedömningen att några förslag angående beloppsgräns eller särskild redovisningsskyldighet för enskilda kandidater inte var motiverat. Kommittén anförde att utvecklingen bör följas nogsamt och om det visar sig att systemet leder till mycket negativa konsekvenser skall åtgärder vidtas. Centern anser att det bör införas en skyldighet för kandidater att redovisa från vilka de tar emot ekonomiskt eller annat stöd.
Med ett ökat inslag av personval är det motiverat att kräva att dessa skall redovisa vem eller på vilket sätt de finansierar sin valrörelse. Personval kan komma att innebära att organisationer och enskilda i större utsträckning stödjer enskilda kandidater. Centern anser det viktigt att verksamheten sker öppet, annars riskerar det att uppstå ett legitimitetsproblem där väljarna uppfattar bidrag och stöd som en möjlighet för olika intressen eller organisationer att ''köpa'' sitt politiska inflytande. En särskild skyldighet för kandidater att redovisa för mottagna medel bör därför införas.
Nationaldag som allmän helgdag
Ett utredningsförslag avlämnades under våren 94 till regeringen. Utredaren föreslår där att annandag pingst upphör som allmän helgdag och ersätts med nationaldagen som helgdag. I utredningen diskuteras även andra alternativ som möjliga såsom t.ex. första maj, trettondag jul eller Kristi himmelsfärdsdag. Utredningen anför att kostnaderna för att införa en ny helgdag är alltför höga för att föreslå detta. Enligt beräkningar skulle en extra helgdag innebära en kostnad för produktionsbortfall och därmed minskad bruttonationalprodukt på mellan tre till fyra miljarder kronor.
Mot bakgrund av det rådande ekonomiska läget är det inte är försvarbart att föreslå en ny helgdag utan att samtidigt ta bort någon av de allmänna helgdagarna. I budgetpropositionen anför regeringen att tanken om att göra nationaldagen till helgdag inte bör fullföljas.
Centern anser att det vore av värde att lyfta fram nationaldagen som en tydligare symbol för Sverige och det är då befogat att göra den till helgdag. Regeringen bör därför bereda frågan vidare och återkomma till riksdagen med förslag.
Med anledning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om demokrati på regional nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommundelningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utredning angående kommunala folkomröstningar,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att riksdagsvalen förläggs till våren,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om valfinansiering,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationaldag som helgdag.
Stockholm den 24 januari 1995 Olof Johansson (c) Per-Ola Eriksson (c) Helena Nilsson (c) Agne Hansson (c) Andreas Carlgren (c) Marianne Andersson (c) Elving Andersson (c)