Den kommunallag som trädde i kraft den 1 januari 1992
gav kommunerna rätt att ge bidrag till de politiska partierna
i form av mandatbundet stöd och i form av grundbidrag. I
många kommuner har infekterade debatter uppkommit om
fördelningen mellan mandatbundet stöd och stöd i form av
grundbidrag. Grundbidraget skall utgöra en del av det totala
stödet till partierna. Hur stor del grundbidraget skall vara av
det totala stödet sägs det ingenting om i kommunallagen.
Ingenting sägs heller om hur grundbidraget skall fördelas.
Den politiska majoriteten har i en rad kommuner använt
detta till att skapa orättvisa partistöd. I en del kommuner har
grundbidraget varit ända upp till 60 %
och fördelats lika mellan alla partier i fullmäktige, vilket
starkt har missgynnat de stora partierna. I en del andra har
man haft inget eller ett ringa grundbidrag, vilket till en del
missgynnat de små partierna.
Självklart är det så att den största delen av stödet skall vara
knutet till antalet mandat. Ett stort parti har större kostnader
i fler ledamöter, lokaler och administration än vad ett litet
parti med kanske endast representation i fullmäktige har.
För att undkomma den olustiga situationen när reglerna för
partistödet i kommunerna ändras i takt med skiftande
politisk majoritet borde kommunallagen stadga en
procentsumma av det totala stödet som skall gå till
grundbidrag, förslagsvis 0 %.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommunalt partistöd.