Kommuner och landsting får enligt lagen (1986:753) om
kommunal tjänsteexport tillhandahålla kommunala tjänster
som nyttigheter i form av kunskaper och erfarenheter som
finns i kommunernas och landstingskommunernas
verksamhet. Tjänsterna får tillhandahållas åt företag i
Sverige eller åt staten. Regeringen kan också medge
särskilda villkor om det finns särskilda skäl för det.
Lokaldemokratikommittén har i sitt delbetänkande
Kommunal tjänsteexport och internationellt bistånd (SOU
1993:77) föreslagit att kommuner och landsting fritt skall få
bedriva tjänsteexport på egen hand. För att förhindra
konkurrenssnedvridande åtgärder har kommittén bl.a.
föreslagit att tjänsteexporten skall bedrivas affärsmässigt och
särredovisas i bokföringen.
Den kommunala tjänsteexporten har tidigare inte haft
någon större omfattning. Sedan lagen tillkom 1986 har inte
någon större andel dispensansökningar kommit in till
regeringen. Med hänsyn till det risktagande som finns och
det begränsade behovet har riksdagen valt att behålla
nuvarande krav på dispens från regeringen för export av
kommunala tjänster enbart för underleverantörer.
De tjänster som idag är föremål för export är framförallt
tjänster inom VA-området, fjärrvärme, ADB, hälso- och
sjukvård och energihushållning. Med ett framtida integrerat
Europa finns det skäl att överväga lättnader i de restriktioner
som finns för exporten av kommunala tjänster.
Kravet på dispens för att på egen hand få bedriva
tjänsteexport utgör ett hinder. Kommunal verksamhet som
bedrivit tjänsteexport har många gånger kunnat ge draghjälp
åt svenska konsultfirmor och svenska hårdvaruleverantörer.
Kommunal tjänsteexport kan också skapa en goodwill för
Sverige och för svenska produkter. På sikt kan
försäljningsmöjligheterna öka på de platser dit svenska
kommuner exporterar sitt kunnande. Exportföretagen har
inte efterfrågat kommunal medverkan vid hårdvaruexport i
någon större omfattning. Så länge kommunen håller sig till
sin kompetensenliga verksamhet, utgör sällan den
kommunala tjänsteexporten någon konkurrens för privata
företag.
Genom att arbeta som självständig konsult kan kommunen
vara neutral gentemot hårdvaruleverantör. Det har ibland
visat sig att den utländska kunden, i regel en kommun, har
haft större förtroende för kommuner som arbetat på egen
hand. De har uppfattats som mer neutrala utan kommersiellt
intresse. Med den kommunala verksamheten direkt
engagerad gentemot kunden kan det vara lättare att få bättre
relationer. Kommunerna i Sverige kan utnyttja tillfällig eller
säsongsbetonad överkapacitet i denna verksamhet.
Tjänsteexporten kan ge intäkter och tillskott till kommunens
ekonomi. Svenska kommuner kan också göra en viktig insats
i uppbyggnaden av Östeuropa. Inom miljöområdet är svenskt
kunnande till stor nytta vid uppbyggnaden av effektiva
reningsverk i dessa länder. Den kommunala tjänsteexporten
innebär också en stimulans för kommunala tjänstemän.
Förslaget är att kommuner och landsting får bedriva
systemexport och tjänsteproduktion för export på egen hand
eller som underleverantör åt svenskt företag eller åt staten.
Den får omfatta kompetensenlig kärnverksamhet och dess
stödfunktioner. Investeringar för tjänsteexportverksamhet får
inte göras på grund av risktagandet. Något kontinuerligt
tillskott av skattemedel får inte ske. Avsikten är att
tjänsteexporten skall balanseras ekonomiskt under viss tid.
Prissättningen skall vara affärsmässig.
I Danmark ses kommunal systemexport som ett sätt att
stödja det lokala näringslivet och öka dess konkurrenskraft.
Bl.a. kan man bilda gemensamma bolag för exempelvis
marknadsföring, produktutveckling och försäljning av
tjänster och produkter.
Stora möjligheter till kommunal tjänsteexport finns inom
äldreomvårdnaden. Vilka specifika länder som är intressanta
beror på varje kommuns naturliga förutsättningar. Ett
intressant mål är Tyskland, där mycket av äldreomsorgen
baseras på frivilliga insatser av kvinnorna i familjen.
Allteftersom kvinnorna blir mer yrkesverksamma ökar
vårdbehovet i offentlig eller privat regi. De äldre kommer
inte att acceptera en alltför stor sänkning av sin standard och
trycket på samhället ökar. Antalet åldringar ökar kraftigt.
Tidningen Focus, West Sweden, konstaterar i rapporten
''Äldreomsorg i Europa'' att pensionärerna är den
befolkningsgrupp som har störst behov av välfärdsservice,
som växer mest och en allt större del av dem får genom
privata pensioner allt större handlingsutrymme: ''Men det är
samtidigt denna utveckling som pressar välfärdssamhället så
hårt att den får allt svårare att klara sina ekonomiska
förpliktelser. Inom EU svarar pensionerna för lite mer än
10 % av BNP. Därför är nya modeller och idéer inom
äldresektorn nödvändiga.''
Kvaliteten i den svenska äldreomsorgen gör att Sverige har
speciellt goda förutsättningar att bli ett föregångsland i
uppbyggnaden av äldreomsorgen med ett gott samarbete
mellan den offentliga och privata sektorn och med branscher
speciellt inriktade på vad äldreomsorgen kräver, som
medicinföretag, medicinutrustningsföretag,
byggnadsindustrin, transportföretag, servicesektorn m.fl.
Sverige ligger också i topp i Europa när det gäller
äldreomsorg tillsammans med Danmark, Holland och
Belgien.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om underlättande av kommunal
tjänsteexport.
Stockholm den 23 januari 1995
Ulla-Britt Hagström (kds)