När man jämför svensk och norsk kommunal effektivitet finner man att kostnaderna per invånare i Norge är väsentligt lägre än i Sverige. På en kommunalt anställd i Norge går det en och en halv i Sverige. Orsakerna till detta är säkerligen flera men jag vill i denna motion peka på en väsentlig punkt, kommunernas storlek och därmed också den kommunala demokratins förankring hos medborgarna.
Norge har trots det totalt sett lägre invånarantalet ett mycket större antal kommuner, 447 mot 288. De norska kommunerna har lågt invånarantal. Endast 8 procent har över 20.000 invånare.
Min tes är att en vittförgrenad lokal demokrati skapar skydd mot ineffektivitet och växande byråkrati. Den ger folket större möjlighet till insyn, inflytande och delaktighet -- därmed också större medansvar. Det kan vara så att kommunsammanslagningarna i Sverige är en av orsakerna till ineffektivitet och kostnadsexplosion i kommunsektorn.
I Kolmården och på Vikbolandet arbetade man under förra mandatperioden med frågan om kommundelning. En särskild utredning genomfördes av Norrköpings kommun och Kommunförbundet. Utredningen visade att det skulle vara praktiskt och ekonomiskt möjligt med en kommundelning. Däremot var entusiasmen för en sådan ytterligt sval hos Norrköpings kommunledning. Också hos befolkningen var åsikterna delade. De som var negativa till kommundelning resonerade oftast så att man vet vad man har men inte vad man får. En kommundelning kom inte till stånd trots att de positiva faktorerna, enligt min uppfattning, vägde över de negativa.
Trots att det finns stort intresse för kommundelningar runt om i landet kom endast två sådana till stånd under förra mandatperioden. Det krävs uppenbarligen ett mer samlat synsätt på kommundelningsfrågan i likhet med vad som gällde vid kommunsammanslagningsreformerna för att verkliga resultat ska kunna uppnås. Det är därför hög tid att ett omfattande utredningsarbete genomförs, ett arbete som ska syfta till att redovisa förutsättningarna för en genomgripande kommundelningsreform. Huvudsyftet med kommundelningarna skall som antytts ovan vara såväl ökad effektivitet i form av minskad byråkrati som ökad demokrati med fler förtroendeengagerade.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att redovisa förutsättningarna för en omfattande kommundelningsreform.
Stockholm den 23 januari 1995 Dan Ericsson (kds)