Det finns många skäl till att det gjorts utredningar om den
regionala indelningen. Det är inget tvivel om att vi lever i en
period då demokratin försvagas på alla plan. Demokratin är
till för att de många människorna, framför allt de
utbildningsmässigt och ekonomiskt svaga, skall kunna
påverka samhällsutvecklingen.
För Miljöpartiet de gröna har det alltid varit en
grundläggande princip att politiska beslut skall fattas så nära
de berörda medborgarna som möjligt. Det är viktigare än
någonsin idag. Marknaden blir allt storskaligare och dess
beslut fattas ofta av anonyma beslutsfattare. Detta ger en
känsla av främlingskap som idag sannolikt är starkare än
någonsin. En av demokratins uppgifter är att kontrollera
marknadens frihet, vilken ofta behöver begränsas med
hänsyn till långsiktiga konsekvenser för människor och
miljö. Demokrati är redskapet för kollektiv solidaritet och
kontroll av samhällsutveckling och samhällsarbete.
Vår grundinställning
Miljöpartiet anser att närhetsprincipen i betydligt större
utsträckning skall vara grundläggande när det demokratiska
systemet utformas. Vår grundinställning är att på varje
beslutsnivå skall endast de beslut fattas som ej kan fattas på
en lägre nivå. Var gränsen går beror på vilka resurser man
förfogar över och vilket underlag som finns för den
verksamhet som beslutas. Viktigt är att det, i varje fall på
nivåerna kommun, region och stat, skall finnas
beskattningsrätt. Miljöpartiet har aldrig godkänt den
begränsning i skatteunderlag och beskattningsrätt som staten
genomfört under det senaste årtiondet.
Miljöpartiet de gröna menar att ett stort antal
arbetsuppgifter, som idag åvilar staten med fördel kan
överföras till regional nivå. Regionerna kan bli redskap för
en fördjupad demokrati genom folkvalda länsparlament.
Kvar hos staten bör finnas en normgivning som garanterar
medborgarna en ungefär lika behandling från det allmännas
sida över hela landet. Staten bör däremot ej styra medelst
anslag till regionerna utan se till att regionernas
skatteunderlag vidgas (genom företags- och
fastighetsbeskattning, vägskatter, eventuellt också vissa
miljöskatter, etc.) Staten bör också genom lagstiftning se till
att resursstarka regioner stöder resurssvaga.
Regioner i utveckling
Västsverigeutredningen (betänkande ''Västsverige -- en
region i utveckling'', SOU 1992:66) föreslår att NORP-länen
bildar ett regionalt förbund med ansvar för övergripande
utvecklingsfrågor såsom miljö, trafik, utbildning etc.
Utredningen visar på en rad problemområden där
samordningen idag sker på ett mycket tungrott och otydligt
sätt. Bryter man upp det invanda samarbetet får man
visserligen de problem som en omorganisation alltid för med
sig, men också positiva fördelar vad gäller att föra upp de
regionala frågorna till en mer offentlig debatt.
Organisationen skulle bli tydligare och förmodligen också
resurssnålare. Det är uppenbart att storleken på en region är
viktig för vilka verksamheter som kan bedrivas eller regleras
av regionen. Detta syns t.ex. på trafikområdet. Det har
förutsatts att varje landsting skall ta ansvar för
kollektivtrafiken inom sitt område, men med de länsgränser
som existerar har detta blivit praktiskt taget omöjligt, varför
man i Västsverige och Skåne tvingats till samarbetsprojekt
mellan flera huvudmän. Vill man föra ner ett stort antal
ansvarsområden från statlig till regional nivå så kan det i
vissa fall krävas en större storlek på regionen än de
nuvarande landstingen för att få det tillräckliga skatte- och
rekryteringsunderlaget. Sammanslagning av flera landsting
till större länsparlament bör beslutas av de direkt berörda
regionerna utan statlig inblandning.
Direktvalda länsparlament
Miljöpartiet de gröna anser att det skall införas direktvalda
länsparlament. I länsparlamenten skall de statliga
länsstyrelserna och landstingen sammanföras.
Länsparlamenten måste ges betydande resurser från framför
allt stat och till viss del från kommuner. Länsparlamentet bör
kunna ansvara för de områden som idag ligger på
länsstyrelsen, t ex miljö, trafik, regional näringspolitik samt
hälsovård, kultur mm inom landstingen.
Miljöpartiet de Grönas förslag är att det snarast inleds ett
arbete för att införa länsparlament enligt ovanstående och att
detta sker successivt och inleds med Skåne och Jämtland,
eftersom de visat ett starkt intresse för införande av
länsparlament.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beslut på olika nivåer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beskattningsrätt,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om de ansvarsområden som
länsparlamentet skall styra över,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sammanslagning av flera
landsting till de större länsparlamenten skall kunna ske
frivilligt,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande
av direktvalda länsparlament i Skåne,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande
av direktvalda länsparlament i Jämtland,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om successivt
införande av länsparlament i hela riket i enlighet med vad i
motionen anförts.
Stockholm den 23 januari 1995
Eva Goe s (mp)
Peter Eriksson (mp)