Motion till riksdagen
1994/95:K6
av Gudrun Schyman m.fl. (v)

med anledning av förs. 1994/95:TK1 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av förslag angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.


EU-medlemskapet innebär att beslutsmakt flyttas från
riksdagen till regeringen. Sveriges rösträtt i EU:s främsta
lagstiftande församling, ministerrådet, kommer att utövas av
regeringen. Regeringen får därigenom i EU-frågorna en
ställning som ett litet minoritetsparti i Sveriges riksdag (4
röster av 90). Riksdagen kommer in i processen i en s.k.
förankringsprocess och blir genom den i TK1 föreslagna
EU-nämnden samrådspartner och mottagare av information.
Vår utgångspunkt är att det är viktigt att slå vakt om
riksdagens ställning även om nu besluts- och
lagstiftningsmakt i viktiga delar lagts utanför riksdagen -- ja,
även utanför landet. För riksdagens ställning spelar EU-
nämnden en viktig roll. Därför är det viktigt att EU-nämnden
innehåller företrädare för alla riksdagens partier som kommit
in i riksdagen genom att ha uppnått 4 % av rösterna i riket.
Vi har tidigare förordat att nämnden skall kunna fatta
beslut som riktningsgivande för regeringen. Detta liknar
förhållandena vid det danska Europa-udvalget. Den danska
regeringen skall utverka Europa-udvalgets godkännande av
planerna för hur förhandlingarna skall läggas upp.
Vi anser dock att i frågor av större vikt så skall också berört
fackutskotts godkännande inhämtas. Om regeringen inte
skulle vara nöjd med nämndens och utskottets beslut skall
den ha att föra frågan till riksdagen.
Man kan anföra att riksdagen därmed överlåter
beslutsmakt till nämnden. Detta kan i sig rymma principiella
betänkligheter, men överlåtelsen av lagstiftningsmakt från
riksdagen till EU-organen är här grundproblemet som det på
ett arbetsmässigt rimligt sätt gäller att hantera, så att
riksdagen har en möjlighet att något kunna styra hur Sveriges
rösträtt används vid rådets lagstiftning.
EU-nämnden bör givetvis hålla kontakt med fackutskotten
och detta kommer sannolikt att ske inom de olika
partigrupperna. Men i ärenden av större vikt bör nämnden
kunna inhämta fackutskottens yttrande.
När det gäller sekretessbestämmelserna vid nämnden är vi
av den uppfattningen att beträffande de handlingar som berör
inrikespolitiska frågor -- dvs. kommande lagstiftning
(förordningar eller direktiv) -- bör de svenska
offentlighetsreglerna tillämpas. Utrikessekretess bör bara
kunna tillämpas på handlingar som har att göra med utrikes
relationer i mera snäv mening.
EU-nämndens samråd med regeringen i utrikes- och
säkerhetspolitiska frågor leder till speciella
avgränsningsproblem särskilt gentemot Utrikesnämnden.
Enligt 10 kap. 6 § RF skall regeringen i alla Utrikesärenden
av större vikt före avgörande överlägga med
Utrikesnämnden. Den långsiktiga utrikespolitiken utformas
av riksdagen med utrikesutskottet som beredande organ.
EU-nämndens tillkomst motiveras med att besluten i och
med medlemskapet förs över till överstatliga organ.
Utrikeshandelspolitik och delvis biståndspolitik blir föremål
för bindande beslut i ministerrådet. Övrig utrikespolitik i EU
har mellanstatlig karaktär och fordrar normalt enighet vid
beslut.
I och med avtalet har emellertid Sverige förbundit sig att
följa den överenskomna politiken i en anda av lojalitet och
ömsesidig solidaritet. Besluten i ministerrådet innebär
fastställande av gemensamma ståndpunkter och beslut om
gemensamma aktioner.
Europaparlamentet har ingen behörighet att fatta beslut i
frågor som rör den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken, men hålls informerat om den aktuella
politiken genom ordförandelandets försorg. De folkvaldas
insyn i det utrikespolitiska beslutsfattandet är därför
begränsat på EU-nivå.
EU-nämnden kommer att ha ett behov av överblick och
insyn i alla utrikesrelaterade frågor, som behandlas som
ärenden enligt ministerrådets dagordning. Samtidigt måste
givetvis Sveriges utrikespolitik i EU samordnas med den
utrikespolitik som Sverige bedriver utanför EU. Den bästa
sakkunskapen om Sveriges utrikespolitik i riksdagen finns
med all sannolikhet främst företrädd i utrikesutskottet. Det
borde därför vara möjligt att åtminstone under den första
tiden tillämpa en ordning där samrådet om det löpande
utrikespolitiska arbetet i EU sker genom att regeringen
samrådet med utrikesutskottet och EU-nämnden i
gemensamma möten. Detta möte kan då förläggas i
anslutning till EU-nämndens möten på fredagar.
Ärendebelastningen kan senare leda till att riksdagens
samråd med regeringen fördelas på flera organ och att
ärendena fördelas efter om de tillhör EU:s första, andra eller
tredje pelare.
Utrikespolitiska frågor av större vikt som berör
förhållanden inom eller utom EU och som kan få betydelse
för riket bör tills vidare, som hittills, bli föremål för
överläggning i Utrikesnämnden.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att -- i stället för
talmanskonferensens förslag -- 8 kap. 14 §
riksdagsordningen ges följande lydelse:
För samråd skall enligt 5 § lagen (1994:000) med
anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
och för beslut om regeringens agerande i Europeiska
unionens råd i frågor av större vikt, riksdagen inom sig för
varje valperiod tillsätta en nämnd för Europeiska unionen
(EU-nämnden).
Varje i riksdagen representerat parti som i val uppnått 4 %
i riket skall vara representerat i nämnden. Nämndens storlek
måste bestämmas utifrån detta så att den återspeglar
riksdagens sammansättning och antalet representerade
partier, dock minst 15 och högst 21 ledamöter.
Tilläggsbestämmelserna 4.3.1, 4.11.1, 4.11.3 och 4.11.4
skall tillämpas på nämnden.
Nämnden skall i frågor av större vikt inhämta yttrande
från berört fackutskott. Beslut om Sverige agerande kan
fattas av nämnden i förening med fackutskott. Om
regeringen har från detta beslut avvikande uppfattning äger
den rätt att få från prövad av riksdagen in plenum.
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nämndens arbete.

Stockholm den 25 november 1994

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Bengt Hurtig (v)

Kenneth Kvist (v)

Eva Zetterberg (v)