Allmänhetens insyn i de verksamheter som för skattemedel
bedriver verksamhet för medborgarna är viktig. I kommunal
och övrig offentligt organiserad verksamhet tas detta tillvara
genom politisk styrning, öppenhet och offentlighet m.m.
Väljarna kan därför vid varje val bedöma hur verksamheten
utförts och med valsedel fälla sin dom.
En del av denna demokratiska kraft blev särskilt synlig i
de kommuner som hastigast sökt omvandla sina kommunala
och offentliga verksamheter till gigantiska koncerner med en
blandning av offentligt och kommunalt drivna bolag och
tillkrånglade system med köp och sälj.
Väljarnas dom över denna verksamhet var entydig i 1994
års val. I de kommuner som experimenterat och utvecklat
bolagiseringsverksamheten är 1994 års valresultat en dom
över bristande insyn och medborgerlig kontroll.
Medborgarna i vårt land vill ha inflytande över vart
skattemedlen går och hur den gemensamma verksamheten
organiseras och utvecklas. Den möjligheten till insyn och
delaktighet kan bara i mycket begränsad omfattning göras
vid bolagiseringar eller genom andra associationsformer.
Det innebär ju dock inte att alla alternativa driftsformer
eller organisationer är av ondo. Men de måste underordnas
behovet av demokratisk reglering och styrning och fungera
inom ramen för den öppenhet och tillgänglighet som
utmärker demokratin.
Vår uppfattning är att dessa alternativa verksamhetsformer
i bolag eller stiftelser inte behöver innebära ett
undandragande från insyn och offentlighet. Att det sedan
dessutom i vissa lägen finns affärsmässiga hänsyn som måste
tas perforerar inte behovet av öppenhet i den löpande
verksamheten.
Därför anser jag att det är angeläget att lagstiftningen ses
över och vid behov ändras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att se över offentlighet och
tillgänglighet i bolag, stiftelser och andra associationsformer
som utövar den gemensamt finansierade verksamheten.