Folkrättens årtionde fortsätter att utmana det svenska
samhället. De konflikter som fortfarande finns mellan det
svenska moderna samhället och den samiska kulturen, det
samiska folket och deras näringar oroar i den svenska
samhällskroppen.
Man kan säga att expansionen av de ''svenska
invandrarna'' för tusentals år sedan, intensifierad av de
moderna kommunikationssystemen och nya näringarna
under 1800-talet, fortfarande lever i ett permanent
kulturmöte, kanske kulturkrock, med det samiska samhället.
Det är på inget sätt självklart hur denna konflikt skall
hanteras. Klart är dock att den gamla
ursprungsbefolkningens villkor inte kan bortförklaras eller
negligeras. I liknande etniska eller kulturellt betingade
konflikter i andra delar av världen har vi förhållandevis
enkelt att ta ställning för de förfördelades ståndpunkt. Men
då konflikten finns i det egna samhället kompliceras bilden
och närheten tycks riskera leda till förödande
handlingsförlamning.
Framväxten av Sametinget 1993 är ett viktigt steg i rätt
riktning men t.ex. inslag av förändringen i småviltsjakten
uppfattas av många samer som ett steg i fel riktning.
Man beräknar samernas antal i Sverige till ca 20 000.
Ingen av dem har säte i Sveriges riksdag. I Nordiska Rådet
har man övervägt en observatörsstatus för samerna men
tillgången till maktens miljöer går långsamt. Säte i Sveriges
riksdag bör bli föremål för de politiska partiernas
ansträngningar och nomineringar men statusen i Nordiska
Rådet kan åtgärdas med politiska beslut efter en uttalad vilja
från Sveriges regering.
Kultur, media och informationsverksamhet är fortfarande
bristfällig på samiska och det totala intrycket blir att
fortfarande är samerna ur ett svenskt perspektiv en
marginaliserad befolkningsgrupp, också i sina egna
ursprungsmiljöer.
Det är därför angeläget att samefrågan också får en
rikhaltig belysning i den svenska skolans kursplan och i
läroböcker.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa plats för samerna vid
Nordiska rådets bord,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skapa tillräckliga resurser för
Sametingets verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det samiska språket successivt
bör ges jämbördig status i balans med det svenska,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att skolmaterial också i den
svenska skolan på ett fullödigt sätt bör belysa samefrågan.
Stockholm den 25 januari 1995
Pär-Axel Sahlberg (s)
Barbro Hietala Nordlund (s)
Mariann Ytterberg (s)