med anledning av förs. 1994/95:TK1 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av förslag angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.

I skrivelsen från talmanskonferensen föreslås att
regeringens information och samrådsförfarande med
riksdagen i enlighet med prop. 1994/95:19 om Sveriges
medlemskap i Europeiska unionen skall ske genom
inrättande av en EU-nämnd. Nämnden föreslås bestå av
samma antal ledamöter som ett utskott. Vidare regleras
minoritetsskydd och tystnadsplikt för ledamöterna i
nämnden.

I skrivelsen redovisas synpunkter på hur information bör
lämnas till riksdagen för att riksdagen skall få ett inflytande
under beslutsprocessen i EU samt utskottens roll i
samrådsförfarandet.

I lagförslaget, prop 1994/95:19, finns en särskild
bestämmelse om att regeringen skall vara skyldig att
underrätta riksdagen om frågor som skall behandlas i
Europeiska unionens råd samt att rådgöra om hur
förhandlingar i rådet skall föras inför beslut som regeringen
bedömer som betydelsefulla och i andra frågor som
riksdagen bestämmer.

Riksdagsorganet skall ha frihet att initiera samråd i vilka
frågor som helst. Utrikespolitiska frågor och frågor om
utrikespolitiska förhållanden, som kan få betydelse för riket,
skall behandlas i Utrikesnämnden.

I ett samrådsförfarande mellan regeringen och EU-
nämnden vill vi framhålla att regeringen skall ha en
informationsskyldighet visavi EU-nämnden och i de fall det
berör utskotten i ärenden av större vikt. I sammanhanget vill
vi även framhålla att vi ser det som naturligt att
informationsskyldighet och samråd leder till att regeringen
konsulterar riksdagens EU-nämnd.

Det svenska folkstyret har präglats av att all offentlig makt
utgår från folket där det är folkets valda företrädare som
fattar alla beslut. Så måste alltjämt riksdagens roll definieras.
Därför är det synnerligen viktigt att, vilket vi ser som
naturligt, regeringens samrådsförfarande innebär samverkan
där riksdagen konsulteras.

Utskottens roll

När det gäller samrådsförfarandet mellan regeringen och
EU-nämnden är det viktigt att fackutskotten ges
förutsättningar att spela en viktig roll. Det är vår uppfattning
att det är till gagn för arbetet om fackutskotten på ett tidigt
stadium är delaktiga i den beslutsprocess som samrådet skall
leda fram till.

Denna delaktighet har flera funktioner. EU-nämnden
kommer att hantera ett stort antal ärenden av skiftande
karaktär. Därför är det viktigt att utskottens kompetens i
sakområdet tas tillvara inför de ståndpunter som EU-
nämnden intar. Ett sådant förfarande är en förutsättning för
att inte EU-nämnden skall bli en isolerad institution i
riksdagen, en ''stat i staten''.

EU-nämndens ställningstaganden kommer även att
uppfattas som mer legitima om fler utskott och ledamöter
bereds tillfälle att vara delaktiga. Inte minst är det viktigt för
att få en öppen och meningsfull debatt att underlaget för
ställningstagande och inhämtande av information breddas.
Det innebär även att fackutskotten har bättre förutsättningar
att överblicka de ärenden och initiativ som berör utskottets
ansvarsområde samt har större möjlighet att följa upp intagna
ståndpunkter.

Vi delar även ståndpunkten att det är viktigt att
fackutskotten är delaktiga på ett så tidigt stadium som
möjligt. I skrivelsen påpekas att utskotten själva i betydande
utsträckning skall ansvara för att skaffa sig den information
som behövs. I detta sammanhang vill vi understryka vikten
av att utskotten har möjlighet att ta del av det arbete som
bedrivs i olika EU-kommittéer och arbetsgrupper där Sverige
är representerat av experter. Därför är det viktigt att
departementens representanter i olika kommittéer kontaktar
och informerar utskotten. Denna informationsskyldighet är
ett måste, om utskotten på ett tidigt stadium skall ha
möjlighet att ta del av det förberedande arbete som där
bedrivs.

Vi delar flera av de uppfattningar som beskrivs i
promemorian om att det bör finnas betydande flexibilitet i
samrådsförfarandet och att EU-nämnden och utskotten bör
ha betydande frihet att själva välja de arbetsformer som de
finner bäst lämpade. I ett avseende är vi beredda att gå längre
än vad promemorian gör. Vi ser det som naturligt att de
samråd som avses ske mellan nämnden och utskotten bör
formaliseras i form av yttrande. Detta med anledning av vad
vi ovan anfört om vikten av att utskotten har möjlighet att
överblicka och följa upp de ställningstaganden som görs.

Information till utskotten och EU-nämnden

I anslutning till riksdagens behandling av regeringens
förslag till lag om anslutning till EU har riksdagen möjlighet
att genom motivuttalanden klargöra vilka informationskrav
som bör gälla. I skrivelsen föreslås att riksdagen bör ställa
krav på skriftlig information från regeringen i syfte att få
inflytande under beslutsprocessen inom EU. De erfarenheter
som vunnits från Danmark är värda att ta till vara. Vi delar
de slutsatser som presenteras. Vi vill understryka vikten av
att riksdagens synpunkter skall kunna göras gällande under
hela beslutsprocessen inom EU. Vi vill särskilt understryka
att regeringens skyldighet till samråd med riksdagen innebär
samverkan med riksdagen.

Om denna ordning skall uppnås är det synnerligen viktigt,
vilket även påpekas i skrivelsen, att kommissionsförslag och
skriftliga redovisningar av förslagen skyndsamt överlämnas
till riksdagen. I sammanhanget vill vi framhålla vikten av att
denna information åtföljs av konsekvensbeskrivningar om
förslagets innebörd och i förhållande till svenska
bestämmelser.

Vi har ej något att erinra mot att ansvaret för att den
skriftliga informationen når ut till fackutskotten och
nämnden åvilar kammarkansliet. Om det finns behov av
personella förstärkningar av kammarkansliet bör det i så fall
inte lösas genom personella försvagningar inom andra
kanslier.

Samverkan mellan utskotten och EU-nämnden

Vad beträffar former för samverkan mellan nämnden och
utskotten vill vi vad gäller ansvarsuppdelning anföra att vi
finner det naturligt att Utrikesnämnden även fortsättningsvis
har ansvaret för viktigare utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor. Vad avser ansvarsfördelning mellan nämnden och
utrikesutskottet bör när det gäller frågor som hör till
Europeiska unionens andra pelare utrikesutskottet göras
ansvarigt. Regeringens samrådsförfarande skulle i detta fall
ske direkt med utrikesutskottet. Vi ser detta som ett led i att
decentralisera nämndens kompetens till berörda utskott.

För samråd som ligger inom tredje pelaren delar vi
uppfattningen, så som den framställs i skrivelsen, att detta
till en början bör ligga i EU-nämnden.

Inrättande av en EU-nämnd

Vi delar de överväganden som görs i skrivelsen. I en
ambition att integrera nämnden i den övriga
utskottsorganisationen bör EU-nämnden inte i alltför stor
utsträckning regleras via särskild författning mot vad som
gäller för övriga utskott. Nämnden bör därför inte, vad avser
antalet ledamöter och sammansättning, skilja sig från vad
som gäller för övriga utskott. Vi ser det som självklart att de
partier som finns representerade i riksdagen garanteras insyn
i nämnden. Detta kan ske genom att de partier som saknar
ordinarie plats ges suppleantplatser.

När det gäller dokumentation i nämnden ser vi det som
naturligt att en skyldighet att föra protokoll införs.

Minoritetsskydd och tystnadsplikt

Vad gäller minoritetsskydd har vi ingen avvikande
uppfattning mot vad som föreslås i skrivelsen. Vi anser för
vår del att nämnden skall ha en rättighet att begära yttranden
och upplysningar från statliga myndigheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen antar talmanskonferencens förslag med de
förtydliganden om arbetsformer som angetts i motionen.

Stockholm den 25 november l994

Agne Hansson (c)

Görel Thurdin (c)

Sivert Carlsson (c)

Birgitta Carlsson (c)

Rigmor Ahlstedt (c)

Rune Backlund (c)

Anders Svärd (c)

Ingrid Skeppstedt (c)