Inledning
Under de gångna två åren har de sexuella övergreppen mot barn fokuserats på ett tydligt sätt genom de förfärande upptäckterna i Norrköping och Huddinge. Också debatten kring frågan om kriminalisering av innehav av barnpornografi har verksamt bidragit till att frågan tagits upp till behandling på ett aktivt och seriöst sätt.
Flera åtgärder har vidtagits, t.ex. straffskärpningar, förändrad brottsterminologi samt ändring av grundlagen så att en konfiskation av beslagtaget material kan ske i fortsättningen. Också ett första beslut är taget för en grundlagsändring för att möjliggöra kriminalisering av innehav. Emellertid dröjer det ända till 1999 innan något ikraftträdande kan ske. Regeringen har beslutat tillsätta en kommitté med uppdrag att undersöka på vilket sätt och med vilka medel förekomsten av barnpornografi bäst kan bekämpas.
Rikspolisstyrelsen har också i en utredning lagt flera förslag som verksamt kan bidra till att ge signaler om en skärpt samhällssyn på all hantering av barnpornografi och om mer verkningsfulla åtgärder för bekämpning av brottslingarna.
Kriminalisering av innehav
Riksdagen har nu fattat ett första beslut om ändring av grundlagen, Tryckfrihetsförordningen, TF, samt Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL, som innebär en kriminalisering av innehav med ikraftträdande den 1 januari 1999. Att en så lång tid kommer att förflyta hänger samman med de speciella regler som gäller vid ändring av grundlag och med att det inte gick att få tillräckligt stor majoritet i KU för en tillämpning av de specialregler som finns att tillgå.
Den metod man valt, att ändra direkt i TF och YGL, är dock en mycket långtgående metod och har vittgående konsekvenser. Eftersom det nu finns gott om tid innan en förändring kan ske, anser vi att man istället närmare borde studera den lagtekniska lösning, som professor Madeleine Leijonhufvud, Stockholms Universitet, föreslagit. I bägge fallen krävs grundlagsändring, men professor Leijonhufvuds förslag innebär att man istället bryter ut barnpornografibrotten ur TF och YGL och för dem till brottsbalken, på samma sätt som man gjort för andra brott, som man inte anser bör skyddas av yttrandefrihetsgrundlagarna. Där finns t.ex. förbudet mot reklam för alkohol och tobak, som tillkom 1974. Vid det tillfället skrev departementschefen ''utan hinder av TF gäller allmän lag''. Samma metod skulle mycket väl kunna tillämpas för innehav av barnpornografiska alster.
Den kände auktoriteten på yttrandefrihetsrättsliga frågor Håkan Strömberg skriver att det är innehållet i en skrift eller ett alster som avgör om frågan skall behandlas enligt TF eller allmän lag. Så har t.ex. olika tidningsutgivare dömts enligt brottsbalken för att ha infört koppleriannonser.
I konstitutionsutskottets utfrågning av Justitiekanslern klarlades att en kriminalisering av innehav inte skulle ge upphov till några gränsdragningsfrågor som inte finns i den lagstiftning som redan gäller.
Mot bakgrund av den ovan beskrivna möjligheten anser vi att riksdagen bör uppdra åt regeringen att efter ytterligare analys återkomma med förslag till alternativa förslag till grundlagsändringar.
Det finns dock ett flertal åtgärder som redan nu kan vidtas för att hindra denna vidriga handel. Nedan följer ett flertal förslag som tillsammans kan bidra till att så många luckor i lagen som möjligt täpps till.
Kriminalisering av import och export
I väntan på att en grundlagsändring kan komma till stånd för kriminalisering av innehav finns det ett par områden där en kriminalisering kan ske utan grundlagsändring.
Det gäller t.ex. import och export av barnpornografiska alster. Sådan hantering omfattas inte av något förbud. Det är svårt att ha någon uppfattning om hur mycket barnpornografi som produceras i Sverige. Enligt Rikspolisstyrelsens nyligen framlagda utredning verkar det framför allt vara gärningsmännen själva som filmar sina övergrepp för spridning i nätverk och som påtryckningsmedel mot nya offer. Det mesta kommer istället från USA, Storbritannien, Frankrike, Belgien, Portugal, Asien, Tyskland, Holland och det gamla östblocket. En del av det som importeras hit sprids inte i Sverige utan exporteras vidare till andra länder. Här skulle man redan nu kunna fatta beslut om kriminalisering för att stoppa att Sverige används som transitland på grund av vår släpphänta lagstiftning när det gäller barnpornografi.
Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att skyndsamt återkomma med förslag enligt ovan.
Kriminalisering av innehav av CD-ROM-skivor och disketter
Ett särskilt problem är spridningen av barnpornografi via datoriserad kommunikation. Rikspolisstyrelsen skriver i sin utredning att man 1991 för första gången upptäckte disketter med barnpornografiska alster i USA. På samma sätt som videotekniken slog igenom i handeln med barnpornografi på 1980-talet, så är det nu den databaserade tekniken som tar över på 1990-talet. Telenätet används i digital överföring och barnpornografi sprids i s.k. Bulletin Boards Systems via datornätet. Även rörliga bilder kan snabbt överföras från en dator till en annan via teleledningarna.
Genom den vidareutveckling som skett av hårdvara är det nu också möjligt att via dator överföra rörliga framställningar i bild som är fullt jämförbara med film. Barnpornografi finns sålunda att tillgå på CD-ROM.
Varken disketter eller CD-ROM omfattas av tryckfrihetslagstiftningen. En kriminalisering av sådana med barnpornografiskt innehåll kan därför göras så snart som lagförslag föreligger. Riksdagen bör därför uppdra åt regeringen att återkomma med förslag till lagstiftning på denna punkt.
Den tekniska utvecklingen går oerhört snabbt, och ständigt tycks brottslingarna ligga två steg före i denna utveckling och hur de nya landvinningarna skall användas i kriminellt syfte. Skrämmande är hur det nu t.ex. går att konstruera både filmsekvenser och människokroppar med kända ansikten utan att personerna över huvud taget varit med i sammanhanget och hur man allt mer förfinar överföringstekniken.
Rikspolisstyrelsen har i sin utredning föreslagit att man skall upprätta en särskild granskningsgrupp med speciell utrustning för att förstärka analysverksamheten av datamedia. Det är ett utomordentligt förslag, men med tanke på den oerhört snabba utvecklingen borde denna enhet ges möjlighet till ett nära samarbete med framstående forskare på området. Detta innebär då en ytterligare förstärkning av den föreslagna enhetens resurser. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Internationella initiativ
Regeringen har förklarat sig villig att stå som värd för den första världskongressen om kommersiell sexuell exploatering av barn i augusti l996. Det är ett bra initiativ, som också bör innebära att Sverige på andra sätt verkar internationellt för att medverka till aktiva åtgärder mot barnpornografi.
En bra plattform är att utnyttja det nyvunna EU- medlemskapet till att kraftfullt verka för gemensamma åtgärder t.ex. när det gäller spaning och annan polisverksamhet, liksom att gemensamt använda de senaste tekniska forskningsrönen för att försöka åtminstone hålla jämna steg med dem som profiterar på sexuella övergrepp mot barn. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning för vilka initiativ man avser att ta för att åstadkomma gemensamma åtgärder i EU. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Stöd till människor som arbetar med frågorna
De människor som arbetar med utredningar av barnpornografiska brott, som kommer i kontakt med offren och som tvingas se mängder av de otäckaste alster, utsätts för en mycket stark psykisk påverkan. Det gäller personal vid polis, domstolar, sociala myndigheter samt granskarna vid Statens Biografbyrå, som till slut inte orkar, utan blir utbrända. Dessa personer, som ju finns överallt i landet, måste känna att det finns resurser och vilja att ge dem möjlighet till att t.ex. träffas regelbundet och tala om sina erfarenheter i närvaro av en psykolog eller en psykiater.
Detta kräver t.ex. att medel avsätts för detta ändamål, t.ex. i samband med att Rikspolisstyrelsens utredning behandlas i regeringen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till alternativa lagtekniska förslag för kriminalisering av innehav av barnpornografi,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kriminalisering av import och export av barnpornografiska alster,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till kriminalisering av innehav av disketter och CD-ROM-skivor med barnpornografiskt innehåll,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av forskningsanknytning för polisens dataanalysgrupp,1
5. att riksdagen hos regeringen begär en redovisning av vilka initiativ man avser ta för att få till stånd gemensamma åtgärder i EU mot barnpornografi,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att behovet av stöd till människor som arbetar med barnpornografibrott erkänns och uppmärksammas.1
Stockholm den 25 januari 1995 Karl-Göran Biörsmark (fp) Margareta Israelsson (s) Helena Nilsson (c) Eva Zetterberg (v) Ragnhild Pohanka (mp) Dan Ericsson (kds) 1 Yrkandena 4--6 hänvisde till JuU.