Efter de nordiska ländernas olika EU-omröstningar som utföll med skiftande resultat har diskussionerna om det nordiska samarbetet intensifierats. De nordiska länderna har sedan århundraden en mycket nära koppling till varandra såväl ekonomiskt som kulturellt. Under åren som gått har en rad förslag lagts fram för att främja den nordiska känslan av gemenskap.
En grundläggande fråga för den känslan är möjligheten att kunna kommunicera med varandra på ett begripligt sätt. Denna form av kommunikation förutsätter att vi förstår varandra, inte bara språkligt men också kulturellt.
Vår tids starkaste kulturspridare är antagligen televisionen. Televisionens utbredning är en av huvudorsakerna till svenskarnas goda kunskaper i engelska samt den amerikanska kulturens starka påverkan på samhällslivet när det gäller kläder, mat etc.
Ett sätt att stärka den nordiska kulturella identiteten vore utväxling av TV-sändningar så att det är möjligt att se norsk, dansk och finsk TV i Sverige och vice versa. Redan idag är detta möjligt i delar av Sverige (dansk TV i södra Sverige och norsk längs med Sveriges västra gräns). Samma begränsade möjligheter finns även i Norge och Danmark.
Vidaresändning av nordisk TV kan av kostnadsskäl antagligen inte ske via det markbaserade nätet, då detta skulle kräva utrustning för rundradiosändningar för fem nya TV-kanaler vilket är förknippat med betydande kostnader. Däremot skulle det nu utbyggda kabelnätet runt om i Sverige kunna utnyttjas för dylika ändamål genom att koncession för kabelnät villkoras med vidaresändning av nordiska TV- kanaler eller att detta skrivs in som en förutsättning. Frågan om vidaresändning av övriga nordiska länders television i Sverige och av den svenska televisionen i dessa länder bör utredas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-sändningar inom Norden.
Stockholm den 24 januari 1995 Anders Ygeman (s)