Under det senaste året har våldet i samhället fokuserats
genom en rad uppmärksammade våldsdåd. Många
människor har engagerat sig och framfört förslag på åtgärder
för att komma till rätta med denna negativa utveckling.
Härvid har det s.k. underhållningsvåldet i
televisionsprogram, på biograffilm och videogram
aktualiserats.
Påverkansfrågan har alltid haft stor betydelse när
åldersgränser och olika granskningsregler har diskuterats.
Våldsskildringsrådet har i sitt betänkande ''En gräns för
filmcensuren'' (SOU 1993:39) redovisat den forskning som
finns. Sammanfattningsvis kan man säga att kunskapen om
bildvåldets effekter har ökat men att ingen undersökning
kommit fram till att medievåldet skulle vara den enda
orsaken till aggressivt beteende. Andra orsakssammanhang
är viktigare: föräldra-, kamrat- och skolförhållanden, vistelse
i drogmiljöer samt samhällsutvecklingen där tillfällen till
brott ökar. Dock finns numera mycket forskning som visar
att underhållningsvåld åstadkommer eller ökar aggression på
såväl kort som lång sikt.
För att vi ska få god kännedom om effekterna av
medievåldet är det viktigt att resurser till forskning även
framdeles avsättes. Denna bör exempelvis omfatta
frågeställningar om vilken påverkan underhållningsvåldet
ger på både barn, ungdomar och vuxna och vilka följder
denna påverkan får för samhällsutvecklingen. Vilka normer
och värderingar förstärkes av våldsförhärligandet? Får
människan mindre förståelse för följderna av slag och
sparkar? Frågorna är många och en allsidig forskning är
därför nödvändig.
Ett flertal undersökningar har visat att både barn,
ungdomar och vuxna vänjer sig vid underhållningsvåld så att
det med tiden ger upphov till minskad spänning och minskad
rädsla, det vill säga toleransen ökar. Det verkar som om även
filmgranskarna blivit immuna mot det tilltagande våldet.
Underhållningsvåldet förmedlar värderingar som motverkar
jämställdheten mellan kvinnor och män. Den mansbild och
den kvinnobild som medierna ofta visar gagnar inte våra
ungdomars identitetsutveckling till hänsynsfulla och
ansvarstagande medborgare. Som förmedlare av grovt
spekulativt våld ger videon tillfällen att se de grövsta
vidrigheterna upprepade gånger.
Ute i samhället har våldet barn och ungdomar emellan
ändrat karaktär. Barn i åk 1--9 slåss inte mer än tidigare men
man kan se mer brutalitet och allt mindre av hederskodex.
Allt fler flickor slåss som pojkar gör. Sparkar är vanligare
även i lägre åldrar, och fler knivar och andra tillhyggen är i
omlopp. Att beväpna sig blir vanligare, vilket leder till
grövre våld. Det som förr var en spark kan idag vara en kniv!
Respekten för människovärdet är grunden för ett gott
samhälle. Demokratin undergrävs om inte människovärdet
är en levande del i människors tänkande och handlande.
Människovärdet som demokratins bärande värde hotas
ständigt och därför är det viktigt att skapa sådana relationer,
normer och regler som minimerar riskerna för kränkningar
av människovärdet.
Det internationella utbudet av underhållningsvåld når oss
snabbt idag via satellitkanalerna. Därför är det inte
tillräckligt om ett enskilt land som Sverige skulle skärpa
reglerna mot medievåldet. Internationella
överenskommelser är nödvändiga för att få till stånd
effektiva åtgärder. Sverige bör inom det nordiska
samarbetets ram och i Europeiska unionen följa utvecklingen
på medieområdet och verka för gemensamma regler som
begränsar utbudet av grovt underhållningsvåld.
Vuxenvärlden har ett stort ansvar för att försöka påverka
underhållningsvåldet i positiv riktning. Det är vuxna som
producerar, importerar, distribuerar och tillhandahåller
filmer i alla dess former.
Riksdagen antog en ny yttrandefrihetsgrundlag hösten
1991. Den enda censur som skall vara tillåten enligt denna
lag gäller filmer som skall visas offentligt. Någon möjlighet
till förhandsgranskning av hyr- och säljvideogram ges inte.
1 januari 1992 trädde denna lag i kraft. Nu är tiden mogen
för en utvärdering av denna. Härvid bör ett förslag till lag om
obligatorisk förhandsgranskning av videogram framläggas.
Trots att förhandsgranskningsmodellen blir mindre
effektiv ju längre vi väntar med den, är den dock mer effektiv
än varje form av efterhandsgranskning. Skälet till att så
många extremvåldsfilmer finns på den svarta marknaden är
inte bara den olagliga importen utan också att vi saknar
förhandsgranskning i Sverige. Filmer som kommer ut på
marknaden privatkopieras.
Samhället måste på ett mer kraftfullt sätt ta avstånd från
våld i alla dess former. Det handlar bl.a. om att sända signaler
till de unga att våldet i media inte kan accepteras. För att vi
ska kunna skapa den goda samhällsatmosfär där det
uppväxande släktet ges trygghet och goda förebilder måste
vi våga angripa och bekämpa spridningen av grovt
underhållningsvåld. Obligatorisk förhandsgranskning av
videogram är en bra modell i detta arbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning om
underhållningsvåldets påverkan på barn, ungdomar och
vuxna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationella överenskommelser
i syfte att begränsa utbudet av underhållningsvåld,
3. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till lag om
obligatorisk förhandsgranskning av de filmer och videogram
som säljs eller hyrs ut till allmänheten.
Stockholm den 23 januari 1995
Åke Carnerö (kds)
Rolf Åbjörnsson (kds)
Ingrid Näslund (kds)
Tuve Skånberg (kds)
Ulf Björklund (kds)