med anledning av förs. 1994/95:TK1 Skrivelse från talmanskonferensen med överlämnande av förslag angående en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen m.m.

Inledning

Svenska folket har genom folkomröstningen gjort klart att
Sverige skall bli medlem i Europeiska unionen. Riksdagen
har beslutat om grundlagsändringar som gör detta möjligt.
Det är nu av avgörande betydelse att riksdagen som folkets
främsta företrädare (1 kap. 4 § regeringsformen) försäkrar
sig om en vidsträckt insyn i och ett starkt inflytande över
Sveriges politik i Europeiska unionen. Det skall ske genom
de politiska partier som har fått svenska folkets förtroende
att vara företrädda i riksdagen. Riksdagens sammansättning
skall därför helt naturligt återspeglas i regeringens olika
ståndpunkter i Europeiska unionen.

När Sverige blir medlem i EU, flyttas vissa befogenheter
från svenska organ, däribland riksdagen, till EG:s organ.
Sverige kommer att ha inflytande på och delta i de beslut EG
fattar, men kan också komma att bli bundet av beslut som vi
motsatt oss. I vissa fall får besluten direkt verkan i Sverige.
I andra fall kommer det att fordras interna svenska regler
beslutade av riksdagen eller regeringen eller med stöd av
beslut som riksdagen eller regeringen fattat. Enligt folkrätten
och regeringsformen är det regeringen som företräder
Sverige i mellanfolkliga relationer och i internationella
organisationer. Det blir således regeringen som kommer att
agera på Sveriges vägnar i rådet och i andra EG-organ.

Det svenska folkstyret vilar på ett representativt och
parlamentariskt statsskick. Riksdagen är, som redan nämnts,
folkets främsta företrädare. Det bör därför ytterligare
understrykas att det är utomordentligt viktigt att riksdagen
har information om och inflytande över hur regeringen
agerar inom EG:s lagstiftningsprocess.

Provisorisk reglering

Förslaget om en nämnd i riksdagen för Europeiska unionen
rör således en fråga av mycket stor betydelse för folkstyrets
framtida villkor och former på de områden samarbetet med
Europeiska unionen avser. Detta förhållande bör enligt vår
mening komma till uttryck i de författningsbestämmelser
som gäller nämnden. Enligt vår mening bör den centrala
bestämmelsen om EU-nämnden tas in i 10 kap.
regeringsformen på samma sätt som skett i fråga om
Utrikesnämnden. Den möjligheten står inte till buds i det nu
aktuella ärendet. Den reglering som det kan bli fråga om i
detta läge får därför anses som ett provisorium.

Alla bestämmelser om EU-nämnden bör finnas i
riksdagsordningen

Enligt de förslag till författningsreglering av nämnden som
har förelagts riksdagen skall nämnden regleras i två olika
författningar. Den centrala bestämmelsen finns i 5 § förslaget
till lag med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska
unionen (prop. 1994/95:19). Bestämmelsen reglerar
regeringens skyldigheter gentemot nämnden. Föreskrifterna
borde enligt vad vi nyss sagt egentligen tas in i
regeringsformen.

I det av talmanskonferensen överlämnade förslaget från
arbetsgruppen föreslås att det i riksdagsordningen tas in
föreskrifter om nämndens tillsättande och om dess
arbetsformer, såväl i huvudbestämmelser som i
tilläggsbestämmelser. I sammanhanget bör erinras om att
riksdagsordningens huvudbestämmelser intar en ställning
mellan grundlag och vanlig lag. För stiftande, upphävande
eller ändring av dessa gäller nämligen särskilda
procedurregler (8 kap. 16 och 17 §§ regeringsformen). De
hänvisningar som görs till 5 § anslutningslagen i
arbetsgruppens förslag till lag om ändring i
riksdagsordningen (8 kap. 14 och 16 §§) är därför ur
konstitutionell synpunkt olämpliga. Detsamma gäller för
övrigt hänvisningen till de fyra tilläggsbestämmelserna i
tredje stycket i den föreslagna huvudbestämmelsen 8 kap.
14 §. Komplikationen med hänvisningarna till 5 §
anslutningslagen kan undvikas om föreskrifterna i nämnda
paragraf i stället tas in i riksdagsordningen. Därigenom vinns
en bättre överskådlighet av de regler som gäller för nämnden.
Det för oss avgörande skälet är dock att nämndens betydelse
bättre kommer till uttryck om den centrala bestämmelsen om
nämnden tas in i riksdagsordningen. I konsekvens med detta
bör även föreskriften i den föreslagna 5 § anslutningslagen
om regeringens skyldighet att informera riksdagen i övrigt
rörande EU flyttas över till riksdagsordningen.

Vi föreslår därför att föreskrifterna i 5 §
anslutningslagen -- efter erforderliga redaktionella
justeringar -- tas in i riksdagsordningen.

Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig
författningstext.

Innebörden av samverkan

När det gäller innebörden av den samverkan mellan
regeringen och riksdagen som den centrala bestämmelsen
reglerar vill vi anföra följande.

I bestämmelsen talas om ''underrätta'', ''rådgöra'' och
''informera''. Samspelet är i realiteten avsett att ge
regeringen en möjlighet att förankra den ståndpunkt
regeringen ämnar inta vid förhandlingarna i Europeiska
unionens råd (ministerrådet). Det är meningen att regeringen
skall kunna försäkra sig om att riksdagen accepterar en
förhandlingsståndpunkt. Men även om regeringen har skaffat
sig en sådan accept, måste det enligt vår mening stå klart att
regeringen agerar med fullt politiskt ansvar. Uttalanden i EU-
nämnden kan självfallet inte bli bindande för hela riksdagen
och de saknar formell konstitutionell betydelse. Det bör
också stå klart att riksdagen alltid kan utkräva politiskt
ansvar av regeringen när det gäller hur den har hanterat
förhandlingar i rådet även i fall då uppläggningen av
förhandlingen inte har blivit föremål för några kommentarer
i riksdagsorganet. Av bestämmelserna i 12 kap.
regeringsformen om kontrollmakten är 1--5 §§ av intresse i
detta sammanhang.

Riksdagen skall således vara oförhindrad att avge
misstroendeförklaring enligt 12 kap. 4 § regeringsformen
alldeles oberoende av vad som förekommit i samrådet
mellan EU-nämnden och regeringen. En annan sak är att
riksdagen genom nämnden i praktiken bör komma att få ett
reellt inflytande när det gäller Sveriges ståndpunkter vid
mötena i Europeiska unionens råd. Man bör nämligen kunna
utgå från att regeringen inte kommer att företräda en
ståndpunkt som står i strid med vad nämnden har gett uttryck
för i samrådet. Detta är kärnan i parlamentarismen och
innebär en faktisk medverkan från riksdagens sida i
lagstiftningsprocessen i Europeiska unionens råd.
Motivtexten bör innehålla uttalanden i enlighet med det
anförda.

Utskottens roll

I arbetsgruppens förslag förespråkas att utskotten måste
ges förutsättningar att spela en aktiv roll. Vi anser att detta
är utomordentligt viktigt för att det parlamentariska inslaget
i vårt statsskick skall kunna bibehållas. För att utskotten skall
kunna spela denna roll måste de så tidigt som möjligt få
information om frågor som är aktuella eller som kan bli
aktuella inom EU:s beslutsprocess. När sådan information är
tillgänglig för regeringskansliet bör den enligt vår mening
också genom regeringskansliets försorg kunna vara
tillgänglig för utskotten. Vi har ingen erinran mot den
föreslagna ordningen att kammarkansliet internt inom
riksdagen ombesörjer att informationen når de berörda
utskotten.

På grundval av den erhållna informationen blir det möjligt
för utskotten att på egen hand skaffa kompletterande
upplysningar från myndigheter och andra. Detta kan ske i
enlighet med den ordning som redan gäller (t.ex. 4 kap. 10 §
riksdagsordningen).

En särskild roll när det gäller informationsgivningen har
regeringen och regeringskansliet. Utan tvekan kommer den
största kunskapen i Sverige om EU-frågorna att finnas
samlad där. Behovet av information till utskotten kan i en del
fall komma att kräva extra arbetsinsatser ifrån
regeringskansliets sida. Regeringen bör enligt vår mening
skapa förutsättningar för att regeringskansliet kan förse
utskotten med information i nu angivna situationer.

Utfrågningar med ansvariga statsråd vid
utskottssammanträden bör också kunna bli ett viktigt medel
för utskotten att skaffa sig kunskap om frågor på EU-
området. Detta är ett sätt att stärka parlamentarismen i EU-
processen. Man kan också tänka sig att statsrådet skriftligen
svarar på frågor från utskottet. Att kunna få begärd
information om EU-frågorna från regeringen och dess kansli
är enligt vår mening av stor betydelse för utskotten.

Vi anser därför att det bör föreskrivas en skyldighet för
regeringen att på begäran lämna ett utskott upplysningar om
det som händer på utskottets ämnesområde inom ramen för
samarbetet i Europeiska unionen. En bestämmelse om detta
bör tas in i riksdagsordningen, förslagsvis i 4 kap. genom en
ny paragraf, 17 §, av följande lydelse: Om ett utskott begär
det, skall regeringen lämna utskottet upplysningar om det
som händer på utskottets ämnesområde inom ramen för
samarbetet i Europeiska unionen.

Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig
författningstext.

Samverkan mellan utskotten och EU-nämnden

Vi delar arbetsgruppens bedömning att en samverkan
mellan utskotten och EU-nämnden bör skapas så att
utskottens synpunkter på EU-frågor kan tas till vara vid
nämndens samråd med regeringen. Som arbetsgruppen anför
måste samspelet mellan nämnden och utskotten präglas av
betydande flexibilitet och ytterst styras av partiernas
önskemål. Det ligger därför mycket i arbetsgruppens
uppfattning att utvecklingen får visa vilken samverkansform
som är mest ändamålsenlig. Denna samverkan får dock inte
ske enbart på nämndens villkor. Vi menar vidare att
utskottens viktiga ställning i vårt parlamentariska system
kräver att det av riksdagsordningen uttryckligen framgår att
nämnden skall samråda med utskott som berörs av en fråga
som skall behandlas i Europeiska unionens råd. Det slutliga
ansvaret för samrådet med regeringen inför ett rådsmöte
måste dock ligga på EU-nämnden med hänsyn bl.a. till att
det i många fall kan krävas övergripande bedömningar och
avvägningar mellan olika intresseområden. Därtill kommer
den ofta knappa tiden i slutfasen av ett ärendes beredning.

En bestämmelse om samråd mellan utskotten och
nämnden bör tas in bland övriga bestämmelser om nämnden
i 8 kap. riksdagsordningen. Bestämmelsen bör kunna få
följande lydelse: Nämnden för Europeiska unionen skall
samråda med ett utskott i frågor som hör till utskottets
ämnesområde och som skall behandlas i Europeiska
unionens råd.

Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig
författningstext.

Protokollföring m.m. i EU-nämnden

Enligt arbetsgruppens förslag skall för nämnden gälla
samma bestämmelser i fråga om protokollföring som för
utskott. Det sägs vidare att det vid sidan av protokollföring
kan finnas ett behov av att uppgifter som lämnas vid
nämndens sammanträden och inlägg från ledamöterna
dokumenteras. Det kan enligt arbetsgruppen uppkomma
situationer då nämndens ledamöter behöver ha tillgång till
mera tillförlitliga uppgifter om vad som förekommit vid
sammanträdena. Arbetsgruppen pekar på möjligheten att
göra stenografiska uppteckningar som sedan renskrivs. Det
anges dock inte om avsikten är att stenografiska
uppteckningar regelmässigt skall göras. Frågan om huruvida
och i så fall vid vilken tidpunkt uppteckningarna är allmänna
handlingar berörs inte heller. Vi anser att denna fråga bör
penetreras i den fortsatta behandlingen av förslaget.

Enligt vår mening bör nämndens överläggningar med
företrädare för regeringen alltid dokumenteras stenografiskt
på samma sätt som överläggningarna i Utrikesnämnden.
Oavsett om dessa uppteckningar är allmänna handlingar eller
inte måste de alltid vara tillgängliga för
konstitutionsutskottet för dess granskning av statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

I arbetsgruppens förslag föreslås att tilläggsbestämmelsen
4.11.4 om protokollföring vid utskottssammanträde skall
tillämpas på nämnden. Vi anser att det av riksdagsordningen
också bör framgå att en ordagrann uppteckning av stenograf
skall göras av det som yttras vid sådana sammanträden med
nämnden som avser samråd med regeringen.

Det bör ankomma på utskottet att utarbeta erforderlig
författningstext.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in
föreskrifter om skyldighet för regeringen att underrätta,
informera och rådgöra med riksdagen i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om
innebörden av det parlamentariska statsskicket när det gäller
regeringens handlande inom Europeiska unionen,

3. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en
föreskrift om skyldighet för regeringen att informera
riksdagsutskott om frågor med anknytning till Europeiska
unionen i enlighet med vad i motionen anförts,

4. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en
föreskrift om samråd mellan nämnden för Europeiska
unionen och riksdagens utskott i enlighet med vad i motionen
anförts,

5. att riksdagen beslutar att i riksdagsordningen ta in en
föreskrift om stenografisk uppteckning av vad som yttras vid
vissa sammanträden med nämnden för Europeiska unionen
i enlighet med vad i motionen anförts.

Stockholm den 25 november 1994

Kurt Ove Johansson (s)

Catarina Rönnung (s)

Ingvar Johnsson (s)

Widar Andersson (s)

Tone Tingsgård (s)

Björn von Sydow (s)

Barbro Hietala Nordlund (s)

Pär-Axel Sahlberg (s)

Nils-Göran Holmqvist (s)