Riksdagens databaser kallas med ett samlande namn för
Rixlex.
Bland dessa databaser finns t.ex. Protarkiv med alla
protokoll från riksdagens kammare för riksmötesåret,
Proparkiv med alla regeringens propositioner i fulltext och
SFST med Svensk författningssamling i fulltext. Ytterligare
23 databaser ingår i Rixlex.
Sedan den 1 juli 1993 kan den som vill teckna ett
abonnemang i Rixlex och själv söka information från egen
modemutrustad dator över telenätet. Cirka 275 abonnemang
har tecknats, innefattandes omkring 1 000 användare. I
dagarna har även avtal ingåtts som möjliggör uppkoppling
till Rixlex över Internet.
Denna möjlighet att informera sig om riksdagens arbete
och beslut måste betecknas som ett värdefullt bidrag till
medborgarnas förmåga att orientera sig om samhällets
gemensamma åtgärder och följa de av riksdagen fattade
lagarna. Dessutom underlättar det för medborgarna att kunna
ta del av centrala politiska dokument utan den filtrering och
tolkning som sker av massmedia. Sökmetoder inbyggda i
Rixlex hjälper användaren att inte drunkna i
informationssvallet.
Rixlex administreras av Dokument- och registerenheten,
som lyder under riksdagens förvaltningskontor (RFK). RFK
har beslutat att abonnemang i Rixlex skall kosta mellan 6 000
kronor och 15 000 kronor, beroende på antalet användare per
abonnemang. Priset tar sin utgångspunkt i kostnaden för att
prenumerera på informationen i tryckt form, inte efter
riksdagens kostnad att tillhandahålla den i datorburen dator.
De faktiska kostnaderna för att koppla upp från riksdagen
utomstående informationssökare till Rixlex är nästan
försumbar. De kostnader som Rixlexabonnenterna i dag
ådrar riksdagen härrör sig från datapaktrafiken. Men
trafikkostnaden betalas idag av mottagaren, dvs riksdagen.
Abonnemangskravet för uppkoppling till Rixlex bör
slopas. Det bör stå vem som vill fritt att utan avgift ta del av
riksdagens offentliga handlingar medelst
datorkommunikation. Att medborgarna informerar sig om
bl.a. de lagar som riksdagen fattar och de propositioner som
regeringen lägger bör vara kostnadsfritt.
Alternativt bör abonnent på Rixlex ges tillstånd att gratis
vidareförmedla inhämtad information. Exempelvis har
Projekt Runeberg, ett ideellt initiativ inom
studentdatorföreningen Lysator vid Linköpings universitet,
uttryckt intresse för att återge innehållet i Rixlex och därvid
låta envar intresserad kostnadsfritt ta del av materialet via
datorkommunikation
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar öppna Rixlex för allmänheten utan
abonnemangsavgifter.