Alla kyrkor och samfund ska ha full frihet att bestämma över sina egna angelägenheter. Utifrån ett religionsfrihetsperspektiv är detta en förutsättning för en väl fungerande demokrati. Av detta följer att Svenska kyrkan ska ha en fristående och självständig ställning i förhållande till staten. De beslut som fattas av Svenska kyrkans beslutande organ ska respekteras. Staten, riksdagen, bör inte intervenera i dessa frågor.
Den lagda propositionen 1994/95:226, Kyrkotillhörighet i Svenska kyrkan, visar dock att Svenska kyrkans beslut inte fullständigt respekteras. Propositionen föreslår att dopet inte ska vara en förutsättning för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag eller anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan.
Som sägs i propositionen finns det inom Svenska kyrkan en mycket bred samstämmighet i synen på kyrkan, dopet och kyrkotillhörigheten. Detta faktum har konstaterats vid såväl 1992 års som 1994 års kyrkomöten.
Kyrkotillhörighetsberedningen har föreslagit att dopet ska vara ett krav för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag. En betydande majoritet av remissinstanserna var av samma åsikt. Vidare överensstämmer det förslag som 1994 års kyrkomöte lade fram helt med Kyrkotillhörighetsberedningens förslag. Kyrkomötet begärde dessutom att dop i Svenska kyrkan eller någon anna kyrkas ordning skulle krävas för behörighet att anställas på en tjänst som organist eller som kantor samt att samma krav bör gälla för sekreteraren i Ansvarsnämnden för biskopar.
De skäl som åberopas i propositionen mot dopet som krav för valbarhet till kyrkliga förtroendeuppdrag eller anställning i vissa befattningar inom Svenska kyrkan kan inte tillmätas någon vikt i detta sammanhang. Hänvisningen till principen om samband mellan rösträtt och valbarhet är inte relevant eftersom det är en klar skillnad mellan borgerliga och kyrkliga kommuner. Den person som får mandat att företräda kyrkan bör inte minst av teologiska skäl vara döpt. Dock ska ingen som idag innehar ett kyrkligt förtroendeuppdrag eller anställning, men som enligt den föreslagna förändringen inte uppfyller dessa krav, behöva lämna förtroendeuppdraget resp. anställningen.
Vidare föreslår propositionen att Svenska kyrkans centralstyrelse ska föra ett register över alla som tillhör Svenska kyrkan. Kyrkoherden får i uppgift att meddela centralstyrelsen när någon som är folkbokförd i församlingen har tagits upp eller trätt ut ur Svenska kyrkan. Någon lagstiftning om församlingsregister anses inte behövas.
I ett flertal fall är det angeläget att en möjlighet finns att få en helhetsbild av en familj där kanske endast en familjemedlem tillhör Svenska kyrkan. T.ex. kan det vid dödsfall vara en ovärderlig hjälp att snabbt få veta vilka den dödes anhöriga är. Kyrkomötet har begärt att den nuvarande lagstiftningen ska ändras så att uppgifter om familjemedlemmar till en person som tillhör Svenska kyrkan kan föras in i församlingsregistret. Det är viktigt att detta problem får en konkret praktisk lösning. Att enbart hänvisa till att det skulle finnas goda förutsättningar för att kyrkomötets önskemål kommer att tillgodoses är inte tillräckligt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att dopet skall vara ett krav för valbarhet ill kyrkliga förtroendeuppdrag samt anställning i de befattningar som kyrkomötet nämnt,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall bli möjligt att i församlingsregistret få en helhetsbild av en familj där någon tillhör Svenska kyrkan.
Stockholm den 13 juni 1995 Inger Davidson (kds) Fanny Rizell (kds)