1. Inledning
Sverige har under de senaste åren fått en fri radio. Det gamla radiomonopolet har brutits upp. Detta är främst ett resultat av den avregleringspolitik som den förra regeringen förde, men också av den snabba tekniska utvecklingen på mediaområdet.
Förutom Sveriges Radios sändningar finns idag ett stort antal privata radiostationer. Därigenom har mångfalden och valfriheten för lyssnarna blivit betydligt mer omfattande.
När de olika privata lokalradiotillstånden fördelades användes ett öppet auktionsförfarande. Det är ett lämpligt sätt att fördela frekvenser på för att uppnå konkurrens, mångfald och valfrihet. Andra sätt att fördela frekvenser bygger på att någon eller några utifrån sina egna värderingar bedömer vilka typer av sändningar som är ''bäst''. Det öppnar för godtycke och möjligheter till politiska bedömningar i fördelningen av tillstånd.
2. Digitala ljudradiosändningar
Regeringen föreslår nu att digitala radiosändningar skall inledas fr o m hösten 1995, vilket är bra. Digitala sändningar med s k DAB-teknik är överlägsen den analoga sändningstekniken både vad gäller ljudkvalitet och överföringskapacitet.
Regeringens förslag bygger på att de digitala sändningarna inledningsvis sker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Tanken är att två frekvensblock skall finnas på varje ort. Varje frekvensblock har en meny som kan rymma upp till sex olika program. Ambitionen är att ett frekvensblock skall kunna användas för sändningar med samma innehåll i alla områden, dvs ett rikstäckande nät. Det andra frekvensblockets sändningar skall användas för olika sändningar på de olika orterna. Detta förfaringssätt bör enligt vår mening fungera väl.
3. Fördelningen av de digitala frekvenserna
I sin proposition föreslår regeringen att såväl Sveriges Radio och Utbildningsradion som privata programföretag skall ges möjlighet att delta i de digitala sändningarna.
Som redovisats i den moderata partimotionen (1994/95:K403) måste en precisering och koncentration av radions public-serviceuppdrag ske. Det innebär att den särställning och dominans gentemot publiken som Sveriges Radio har måste brytas. Detta är möjligt att uppnå om P3 och P4 privatiseras.
Det är inte rimligt att Sveriges Radio också på det digitala sändningsområdet, precis som då det gäller analoga sändningar, får en dominans genom att man tilldelas ett flertal frekvenser. Mot denna bakgrund bör inte Sveriges Radio tilldelas mer än två digitala ljudradiofrekvenser. Dessa frekvenser bör vara rikstäckande.
Om det finns fler intresserade programföretag än vad det finns frekvenser föreslår regeringen att tillstånd skall fördelas utifrån kriteriet att det skall finnas ''program av olika karaktär''. Efter rekommendation från Radio- och TV- verket skall regeringen besluta vilka programföretag som skall få sändningstillstånd.
Regeringens förslag till hur frekvensfördelningen skall ske är enligt vår mening en återgång till en politik där den offentliga makten avgör vilka som skall få sända radio. Vi avvisar därför regeringens förslag om hur fördelningen av frekvenser skall gå till.
Även om de sändningar med digital radio som nu planeras att inledas är av begränsad omfattning, är det rimligt att fördelningen av frekvenser redan från början sker på ett sätt som gynnar konkurrens och mångfald. De programföretag som får tillstånd i denna inledande omgång får nämligen ett försprång och en bättre möjlighet att etablera sig på marknaden framför de programföretag som får möjlighet att börja sända först när digitala tillstånd om några år skall fördelas i en mer omfattande utsträckning.
Det är enligt vår mening därför viktigt att de digitala kanalerna fördelas på samma sätt som fördelningen av frekvenser för den nuvarande privata lokalradion gick till, nämligen genom ett öppet auktionsförfarande. I denna inledande omgång är det emellertid rimligt att koncessionsavgiften erläggs som en engångssumma i stället för, som är fallet med den privata lokalradion, en årlig koncessionsavgift.
Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fördelningen av frekvenser för digitala ljudradiosändningar.
Stockholm den 24 april 1995 Anders Björck (m) Birger Hagård (m) Jerry Martinger (m) Inger René (m) Nils Fredrik Aurelius (m) Fredrik Reinfeldt (m) Henrik S Järrel (m) Ola Karlsson (m)