Demokratin är ytterst en besluts- och styrelseform där alla
görs delaktiga i, och får möjlighet att påverka,
framtidsutvecklingen. Delaktighet, förankring och hänsyn
till minoriteter är viktiga moment i den demokratiska
processen. Den demokratiska medverkan har för den
enskilde både verkligt och symboliskt värde.
Ungdomar har, som alla andra medborgare, en viktig roll
i det demokratiska arbetet. För att öka ungdomars
engagemang och inflytande i den demokratiska processen
anser jag att rösträttsåldern ska sänkas till 16 år. 16 är den
normala åldern för genomgången grundskola och det kan
anses vara en lämplig avvägning. Det finns flera skäl till
sänkt rösträttsålder.
Unga människor är idag bättre utbildade och informerade
om samhället och grundläggande samhällsfrågor än någon
annan tidigare generation. Samtidigt känner många
ungdomar utanförskap gentemot det politiska livet och de
institutioner man har kontakt med. Ibland sker reaktionen
med avståndstagande och förakt.
Till den parlamentariska demokratins väsen hör att
argumentera för och konkurrera om väljarnas förtroende. För
barnen sker den argumentationen genom föräldrarna. Men
för dem som håller på att bli vuxna, som är på väg att bryta
sig loss från föräldrainflytandet, fungerar inte föräldrarna
som kanal för inflytande på samma sätt.
Det seriösa och ambitiösa arbete många ungdomar visat i
EU-kampanjen, visar att det finns en demokratisk potential
och mognad, vilken inte kommer till uttryck i vårt samhälle
till fullo på grund av bland annat rösträttsåldern. De politiska
ungdomsförbunden försöker, med viss framgång, att vara
kanaler för ungdomarnas frågor. Men det räcker inte för att
alla ungdomar på ett individuellt plan skall känna
delaktighet, och därmed ansvar, i den demokratiska
beslutsprocessen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar om sådan ändring i 3 kap. 2 §
regeringsformen att rösträttsåldern sänks till 16 år.