Demokrati betyder folkstyre. Trots det tas allt fler beslut
i slutna sällskap utan folklig insyn eller påverkan. Politiska
beslut har i stor utsträckning överlåtits åt de ekonomiska
makthavarna. Elitisering, centralisering och
tjänstemannavälde kännetecknar utvecklingen.
Ovanpå detta utgör det svenska medlemskapet i
Europeiska unionen en ny och mycket allvarlig påfrestning
på det demokratiska styrelseskicket som kan bli ödesdiger
om inte betydande åtgärder och motkrafter sätts in för att
motverka en avdemokratisering av samhället.
Miljöpartiet de gröna kan inte acceptera att demokratin
urholkas. Vi arbetar därför för ett djupgående trendbrott i
samhällsutvecklingen. Besluten ska föras närmare
människorna. Vi ser ett mer effektivt folkstyre med
medvetna och aktiva medborgare som en nödvändighet för
att nå ett bättre och mer uthålligt samhälle.
Det öppna samhället
För att demokratin ska fungera krävs öppenhet från
makthavare gentemot medborgare och massmedier.
Medborgarnas och massmediernas möjligheter och
skyldigheter att granska makthavarna är i själva verket
avgörande för demokratin och samhällets utveckling. Alla
erfarenheter talar för att offentlighet leder till effektivitet, till
bättre och mer folkligt förankrade beslut. Möjligheterna till
insyn och information bör därför öka på alla politiska nivåer
liksom i kommunala bolag, banker och näringslivet i övrigt.
Den svenska regeringens och statsförvaltningens sätt att
hantera offentlighetsfrågorna i EU-sammanhang kommer att
ha en avgörande betydelse för hur utvecklingen blir även i
vårt eget land. Risken är betydande att vi får se en negativ
anpassning som i så fall kommer att slå hårt mot folkstyret.
Inom EU bör Sverige därför verka för att alla beslut och
beslutsunderlag ska offentliggöras. Ett envist hävdande av
den svenska offentlighetsprincipen och vikten av att EU
anpassar sig till svenska traditioner bör vara ett huvudmål för
den svenska EU-politiken. Svenska ministrar och tjänstemän
skall också regelmässigt offentliggöra hur man röstat och
agerat i unionssammanhang.
Offentlighetsprincipen gäller idag endast allmänna
handlingar, dvs. inom stat och kommun. Möjligheterna till
insyn och offentlighet inom företagsvärlden är däremot
mycket begränsade. Delvis är denna skillnad naturlig utifrån
att det finns ett större allmänintresse av öppenhet inom det
politiska verksamhetsområdet. Det finns också legitima skäl
för näringslivet att skydda utvecklingsverksamhet m.m. från
insyn. Men det finns också här ett väsentligt medborgar- och
konsumentintresse som idag inte tillgodoses. Företagen blir
allt större och starkare och konsumenterna behöver stärkas
genom betydligt bättre tillgång till information om produkter
och dess effekter på hälsa och miljö. Den grundlagsstadgade
offentligheten och insynen skall enligt vår uppfattning därför
också utvidgas till att omfatta konsumenternas rätt till full
information om produkter, produkternas innehåll och
ursprung och dess inverkan på hälsa och miljö.
För att få en utvidgad offentlighetsprincip att fungera i
praktiken så att informationen blir tillgänglig måste ett
lagförslag även innehålla regler om arkivering och
diarieföring.
Skilda valdagar
I praktiken har vi idag inga kommunalval i Sverige. Istället
är det riksdagsvalet som helt dominerar över både
landstingsvalen och kommunalvalen. Detta innebär mycket
stora negativa effekter för den kommunala demokratin. De
demokratiska grundtankarna om att valen ska vara ett sätt för
medborgarna att utvärdera politiken och politikerna
förverkligas inte. Lokala frågor blir inte heller avgörande för
lokala val. Endast undantagsvis går det att dokumentera att
kommun- och landstingsvalen de senaste decennierna har
fungerat vid sidan av riksdagsvalet.
Utvecklingen är paradoxal eftersom kommunvalet de facto
under samma period blivit allt viktigare medan riksdagsvalet
minskat i betydelse. Å ena sidan har Sverige överlämnat
betydande beslutskompetens till EU och å andra sidan har
kommunernas ansvarsområde ökat genom att viktiga delar
av offentlig service har decentraliserats. Dessutom har
kommunernas självständighet ökat genom att de
specialdestinerade statsbidragen ersatts med en s k
påse.
Miljöpartiet kan inte acceptera att kommunvalen även i
framtiden får stå på undantag. Vi ser det som en avgörande
fråga att stärka och återupprätta det demokratiska
styrelseskicket och att skapa ett samhälle där människor i
betydligt större utsträckning deltar i beslutsprocessen och tar
ansvar för det gemensamma. Det är därför nödvändigt att
reformera valsystemet så att de viktiga lokala frågorna ges
större tyngd. Dåliga politiker ska bytas ut och lokala frågor
ska dominera lokala val.
Ett viktigt steg på vägen för att stärka kommunalvalen är
att skilja dem från riksdagsvalet. Införandet av fyraåriga
valperioder ger också nya möjligheter att återinföra ett
system med skilda valår för riksdagsval och kommunalval.
Författningsdomstol
I Sverige är det i stor utsträckning politiker som tolkar
grundlagen. Vi har här en annan tradition än i många andra
länder. Den svenska traditionen innebär både fördelar och
nackdelar. Miljöpartiet anser ändå att fördelarna med en
författningsdomstol överväger och ger ett större skydd för
medborgerliga fri- och rättigheter. En författningsdomstol
ger också grundlagen en större tyngd och skapar en sund
tröghet när det gäller grundlagsändringar.
Miljöpartiet föreslår därför att en författningsdomstol
inrättas med uppgift att granska att riksdagen verkar inom
grundlagens ramar och för dess målsättningar. En
författningsdomstol kan också ha ett viktigt uppdrag för att
tydliggöra gränsen mellan EU:s och den svenska riksdagens
kompetens. Vi vill särskilt framhålla hur den tyska
författningsdomstolen härigenom haft stor betydelse för att
hävda den tyska författningen och självständigheten
gentemot EU och dess institutioner.
Beslutande folkomröstningar
Miljöpartiet anser att besluten ska fattas så nära
människorna som möjligt. I dagens verklighet är direkt
demokrati inte möjlig mer än i begränsad utsträckning. Men
ändå kan många viktiga steg tas. Vi vill t.ex. genomföra
lagändringar för att beslutande folkomröstningar ska vara
möjliga, både kommunalt, regionalt och i riket som helhet.
Det finns många goda skäl för att förstärka
folkomröstningsinstitutet. Det viktigaste kanske handlar om
att större och mer direkt deltagande i beslutsprocessen från
medborgarna aktiverar och stärker den offentliga debatten,
ökar det politiska intresset och därmed stärker demokratin
som en grundval för hela samhällsbygget. Den ökade
utbildningsnivån i samhället utgör också det ett skäl för att
överföra större befogenheter direkt till medborgarna. Det är
bara genom att ge ökad makt som man kan förvänta sig att
människor skall ta ett större ansvar för sin omvärld och
framtiden.
De senaste åren har beslut tagits som ger ökade
möjligheter till lokala och regionala folkomröstningar.
Miljöpartiet anser att det är positivt men långt ifrån
tillräckligt. När en betydande andel av befolkningen,
exempelvis 10%, angivit att man vill ha en folkomröstning
anser vi att den också ska genomföras. Idag är det fortfarande
upp till politikerna att besluta om folkomröstning ska
genomföras.
När folkomröstningen är genomförd ska också beslutet
verkställas. Det är förödande för demokratin med den
ordning som gäller idag i Sverige att folkets röst är
rådgivande och inte behöver få genomslag. Man kan hänvisa
till de folkomröstningar som genomförts i Sverige som
helhet och där folkets åsikt endast undantagsvis verkställts.
Det får också effekter i ett ökande politikerförakt och som vi
fick se inför folkomröstningen om svenskt medlemskap i EU
då en betydande andel av befolkningen i ett flertal
undersökningar uppgav att de inte trodde att politikerna
skulle acceptera ett nej. De enda beslutande
folkomröstningar som är möjliga idag gäller
grundlagsändringar i t.ex. frågor om mänskliga fri- och
rättigheter. Miljöpartiets åsikt är dock att just mänskliga
rättigheter och minoriteters rätt är frågor som inte bör kunna
begränsas genom folkomröstningar.
Folkomröstningsinstitutet behöver också moderniseras
och reformeras. Erfarenheterna talar för att det blir alltmer
väsentligt att skapa förutsättningar för mer likvärdiga
ekonomiska villkor för de olika sidorna under
omröstningskampanjerna. Det är inte rimligt att ett fåtal
ekonomiskt mycket starka aktörer helt skall kunna dominera
informationsflödet. Det är därför dags att införa regler för att
begränsa sådana obalanser.
Den senaste folkomröstningen visar också att det är av stor
betydelse att statsapparaten inte missbrukas för förment
objektiva insatser inför en folkomröstning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige i arbetet inom EU skall
lägga särskild vikt vid att hävda offentlighetsprincipen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för ökad
öppenhet inom EU:s institutioner så att beslut, protokoll och
arbetsunderlag där offentliggörs,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att statsråd och andra som
företräder Sverige i EU regelmässigt bör offentliggöra sina
ställningstaganden där,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i tryckfrihetsförordningen att medborgarnas
grundlagsstadgade rätt till offentlighet och insyn utvidgas till
att även gälla konsumenternas rätt till information om
produkter, produkternas innehåll och deras inverkan på hälsa
och miljö,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i regeringsformen att skilda valår införs för riksdags-
och kommunalvalen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande
av författningsdomstol i Sverige,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att
folkomröstningar skall genomföras lokalt, regionalt och i
riket som helhet när 10
% av de röstberättigade medborgarna angett att de så
önskar,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av
regeringsformen för ökade möjligheter till beslutande
folkomröstningar, både lokalt, regionalt och i riket som
helhet,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
reformering av folkomröstningsinstitutet för att bl.a. skapa
mer likvärdiga ekonomiska villkor för de deltagande sidorna
under omröstningskampanjer.
Stockholm den 13 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Peter Eriksson (mp)