Alltmer information om enskilda individer lagras i allt fler
register. Datortekniken ger allt vidare möjligheter att
samköra olika register och att snabbt få fram och
sammanställa omfattande kartläggningar av enskilda
individer. Detta är ett för den personliga integriteten mycket
känsligt område. Datainspektionen har till uppgift att med
tillståndsgivning till olika upprättare av dataregister försöka
hålla någon slags kontroll på den information som lagras i
databaser. Verksamheten har inte undgått berättigad kritik.
Andra register hanteras mera legärt.
Det är registren som är informationsbärarna, alldeles
oavsett mediet de lagras i (disk, band, hålkort, pärmar,
papper eller dylikt).
Det är därför angeläget att lagstiftningen inriktas på
nyckelfrågorna: vad skall få registreras och för hur lång tid?
Bör inte kundregister avvecklas viss tid efter genomförd
affär? När behöver register innehålla personnummer? Hur
länge får ett register innehålla tidigare mindre försyndelser?
När lagstiftningen koncentreras till nyckelfrågorna kan vi
skapa en allmän informationslag som ger regler för all
registrering oavsett vilket medium som används för
lagringen.
Därmed kan datainspektionen avvecklas. Dessa resurser
kan sedan i stället användas för att förstärka polisens resurser
för kvalificerad bekämpning av databrottsligheten; ett
område som hittills allvarligt försummats, och där man med
hjälp av tidigare ''hackers'' kan göra väsentliga insatser.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
informationslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att Datainspektionen läggs ned när
denna lag antas.