Sverige har i motsats till Norge och en del andra länder
inget eget departement för fiskefrågor, samma är
förhållandet på sjöfartssidan. Fiskefrågorna sorterar sedan
länge under jordbruksdepartementet och sjöfarten under
kommunikationsdepartementet. Enligt min mening är det
dags för ett nytänkande på området -- fiske- och
sjöfartsdepartementet. Skälen härför är flera varav några
skall redovisas i det följande. Inledningsvis finns all
anledning att betona att det sedan gammalt finns starka band
mellan handelssjöfart och fiskenäringen. Utefter landets
kustområden har befolkningen sedan urminnes tider valt sin
utkomst på vattnet; som fiskare eller ombord på båtar i
fraktfart. Detta förhållande är fortfarande för handen.
När det gäller sjöfarten och dess betydelse bör några siffror
bringas till kännedom, som klargör näringens omfattning
idag. Således transporteras 95 %
av Sveriges utrikeshandel över svensk hamn, eller via
Narvik. Endast 6 miljoner ton passerar Sveriges gränser
land- eller flygvägen. Över de svenska hamnarna skeppas
årligen 106 miljoner ton utrikes gods (varav 23 miljoner ton
med färja) samt 13,3 miljoner ton malm över Narvik. Av den
samlade svenska utrikeshandelns värde skeppas 60 %
med färjor. Den svenska inrikessjöfarten omfattar 12,5
miljoner ton. Vidare: två lastfartyg anlöper svensk hamn
varje timma året runt, dygnet runt. Var fjärde minut, dygnet
runt året runt, anlöps svensk hamn av en färja från utlandet.
Det gör drygt 100 000
anlöp per år.
Vilken annan näring med så stor betydelse för landet skulle
icke haft en stol i regeringskretsen för länge sedan?
När det gäller fiskefrågorna kan dessa av förklarliga skäl
inte jämföras med sjöfarten i omfång och betydelse. Snarare
är det så att fiskets utövare i Sverige under långa tider känt
sig arbeta i motvind och med regeringar som man ansett inte
till fullo stått upp till försvar för fiske- och konservindustrins
önskemål och problem.
Också fiskenäringen, men framförallt
konserv/beredningsindustrin, kommer att gynnas av EU-
inträdet. Det finns dock många problem kvar för
fiskenäringen som behöver lösas, och orosmolnen är många.
Arbetet på EU-planen, som berör det svenska fisket, pågår
och skall läggas på kommissionens bord under 1995.
Jämfört med fisket i Norge och Danmark ligger Sverige
efter. Därtill har fiskets utövare i grannländerna under långa
tider gynnats genom skatteförmåner, vilket lett till bristande
konkurrensneutralitet. Under 1993-94 uppkom en svår
finansiell situation för många båtlag, där hjälpen från banker
och samhällsorgan var sekundär.
Det är enligt min uppfattning så att miljöfrågorna skulle
hanteras på ett aktivare sätt om fisket delade plats med
sjöfarten. Inte minst situationen i Västerhavet med väntade
norska oljeprospekteringar är djupt oroande för fiskets
utövare, där man känner brist på stöd och uppbackning från
regeringshåll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att fiske- och sjöfartsfrågor
samordnas i samma departement.