med anledning av prop. 1994/95:154 Val till Europaparlamentet m.m.
Naturlig spärrnivå tillräcklig
Kristdemokraterna har kraftiga invändningar mot den i
propositionen föreslagna spärren på fyra procent i valet till
Europaparlamentet.
För 22 mandat är den naturliga spärren med den jämkade
uddatalsmetoden något över tre procentenheter, en nivå som
är högre än spärren till de svenska landstingen. Den jämkade
uddatalsmetoden är en mandatfördelningsmetod som i sig
innehåller en spärr mot småpartier. När det gäller ett så litet
antal mandat som 22 stycken är den naturliga spärren
tillräckligt hög i sig. Det behövs inga ytterligare
spärrmoment. De skäl som propositionen anför för en
fyraprocentsspärr är svaga och irrelevanta.
För det första utgör den nuvarande fyraprocentsspärren till
riksdagen inte något givet allmängiltigt tal utan är en
hårdhänt partipolitisk intressekompromiss från 1960-talet,
där en av parterna ville ha en lägre spärr för att få med ett då
existerande riksdagsparti i ett nytt valsystem medan
motparten ville ha en högre spärr för att utestänga ett parti
som då befann sig utanför riksdagen.
För det andra kan man konstatera att när sedan valsystemet
för landstingen fastställdes valde man en lägre spärrnivå, tre
procentenheter. Detta skedde åtminstone delvis på grund av
den kritik som riktats mot fyraprocentsspärren.
För det tredje är propositionens skrivning om att ett lågt
valdeltagande kan ge den effekten att en liten del av de
röstberättigande lätt kan erhålla mandat inte något som
selektivt kan anföras vad gäller EU-parlamentet. Det gäller
generellt. Det saknar alltså relevans eftersom man inte kan
förutsätta ett lågt valdeltagande. Danmarks låga
valdeltagande anförs som exempel. Men Danmark har även
relativt lågt valdeltagande i folkomröstningar i EU-frågor. Vi
kan jämföra detta med Sveriges höga valdeltagande i
folkomröstningen om EU-medlemskap. Argumentet i
propositionen bygger alltså på ett antagande som kan vara
felaktigt i sig.
Propositionen anför för det fjärde märkligt nog att ett
spärrsystem skulle verka väljarmobiliserande. Det är ett
påstående som är gripet ur luften. De empiriska resonemang
som kan förekomma i samband med taktikröstning i valen
till svenska riksdagen ger inte underlag för entydiga
slutsatser i den statsvetenskapliga forskningen. Dessutom
kan det antas -- men det är ett antagande -- att själva
regeringsfrågan kan ha stor betydelse i valen till svenska
riksdagen för en eventuell taktikröstning. Detta gäller ju inte
val till EU-parlamentet. Argumentet saknar alltså all
relevans.
Oavsett vad man anser om valspärren till den svenska
riksdagen så har motivet i förarbetena utgått från två skäl,
nämligen önskan om stabila regeringsmajoriteter och syfte
att undvika alltför stor partisplittring i riksdagen. Inget av
dessa motiv föreligger i valet till EU-parlamentet.
Parlamentet utser inte en parlamentarisk regering och
partisplittringen kommer knappast att öka med svenska
insatser. De partier som kan tänkas förekomma i Sverige har
redan sina motsvarigheter i EU-parlamentet.
Det finns enligt vår bedömning därför ingen anledning att
ha en högre spärr till valet av EU-parlament än det som den
jämkade uddatalsmetoden innebär. Det i propositionen
åberopade kravet på kongruens med systemet för val till
riksdagen saknar täckning vad avser spärrfrågan.
Kristdemokraterna föreslår därför att valsystemet utformas
utan särskild fyraprocentsspärr.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår propositionens förslag om en
fyraprocentsspärr i valet till Europaparlamentet.
Stockholm den 21 mars 1995
Alf Svensson (kds)
Göran Hägglund (kds)
Inger Davidson (kds)
Mats Odell (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)