Kampen mot våld, narkotika och ekonomisk brottslighet är
prioriterade områden för regeringen under innevarande
budgetår. Det är viktigt och nödvändigt, men kampen mot
miljöbrott är oroande nog inte ett prioriterat område. Fastän
vi i många år har haft miljölagar, är det ytterst få som fälls
och straffas. Det behövs krafttag även mot miljöbrott.
Samordningen och samarbetet mellan myndigheterna när det
gäller miljöbrott måste förbättras och stärkas liksom
miljöutbildningen för poliser och åklagare.
Miljöpartiet de gröna vill ej dra in 235 miljoner från
polisverksamheten. Vi går med på en besparing på 135
miljoner på polisverksamheten, samt omfördelar pengarna.
B 3. polishögskolan får ett anslag på 100 miljoner för fortsatt
intagning av aspiranter. B 1 rikspolisstyrelsen får en
besparing på 35 miljoner som överförs till B 5. lokala
polisorganisationen. Miljöpartiet de gröna tycker inte att
polisutbildningen ska utgöra en regulator för besparingar.
Det är viktigt med en kontinuitet i denna utbildning. Det har
tidigare visat sig att andra utbildningar som praktiserat
väldigt ojämn eller ingen intagning, alltid har misslyckats så
att efterfrågan eller tillgången på utbildade personer blivit en
felräkning.
Domstolarna och åklagarmyndigheterna
Det behövs effektivare åtgärder mot miljöskadlig
verksamhet. Statistik och erfarenhet visar att miljöbrott
tillåts utan samhällets ingripande.
Ett företag kan dömas att betala en miljöskyddsavgift när
det bryter mot miljöskyddslagen även om man inte vet vem
i företaget som är skyldig. Den möjligheten har använts ett
fåtal gånger sedan 1981, bl a därför att man måste kunna visa
att företaget har ekonomiska fördelar av att bryta mot lagen.
Man kan inte tvinga företaget att betala miljöskyddsavgift
för att företaget eller personalen slarvar eller är vårdslösa i
miljöskyddet. Därmed godkänner man i praktiken att de inte
på ett rimligt sätt försöker hindra allvarliga följder av
mänskliga misstag och att de inte med lämpliga
försiktighetsåtgärder förebygger tillfälliga övertramp, t ex
stora utsläpp vid driftsstörningar.
Det finns många orsaker till att sådan verksamhet inte
stoppats eller har fällts för miljöbrott. Kritikerna talar om
resursbrist, brist på kompetens, felaktiga prioriteringar,
passivitet, svårigheter att bevisa vem som bär ansvaret och
att klara myndigheternas dubbla roller som rådgivare och
övervakare.
Vi kräver en snabb bättring och vill därför öka anslagen
till personalutbildning för att höja den ekologiska
kompetensen vid domstolar och åklagarmyndigheter. Det
behövs mer resurser till dessa för att hindra den ekologiska
brottsligheten, så att denna personal kan biträda enskilda,
miljöorganisationer och sakägare i mål och ärenden om
miljöbrott. Vi föreslår därför 2 miljoner kronor vardera till
domstolarna och åklagarmyndigheterna för ekologisk
kompetenshöjning. Detta tillskott tages från de extra 50
miljoner som regeringen tillfört för bekämpning av
ekonomisk brottslighet.
Kriminalvården
Miljöpartiet anser att kriminalvården bör medverka till att
människor slutar att begå brott och istället gör positiva
samhällsinsatser. Fängelsestraff bör därför användas så litet
som möjligt, avtjänas under människovärdiga former och
alltid vara tidsbegränsade. De stora flertalet brottslingar har
missbruksproblem eller andra sociala problem och blir inte
hjälpta av fängelsestraff. När institutionsvistelse ändå är
oundviklig bör fängelset om möjligt bytas mot en
gemenskap, t.ex. ett producerande kollektiv, där olika former
av behandling ges. Missbrukare ska kunna dömas till vård i
stället för straff.
Den reparativa sidan av påföljden, som handlar om att
ställa till rätta och minska skadeverkningarna av brottet, bör
betonas mer än nu. Brottsling och brottsoffer bör också
konfronteras för att båda ska komma till insikt om
människan på respektive sida. På detta sätt kan offrets
psykiska skador minskas.
Samhällsförändringar i stort -- bättre gemenskap i
bostadsområden och i arbetslivet, ändrade könsroller och ett
samhälle där alla behövs och känner ansvar för sin
närmiljö -- både förebygger brott och underlättar
återanpassningen för de redan dömda.
Miljöpartiet de gröna anser att brottslighet under
ungdomsåren kan förebyggas och förhindras. Barns
avvikande beteende måste uppmärksammas på tidigt
stadium. Förskolan och skolan måste få ordentliga resurser
för att behandla barn och ungdomar med problem, så långt
möjligt i samarbete med föräldrarna.
Om ungdomar begår brott måste fängelsestraff undvikas.
I stället bör ungdomsbrottslingar placeras i kollektiv eller
familjehem eller bo kvar hos föräldrarna med stöd och
övervakning från sociala myndigheter eller kriminalvårdens
frivård.
Det pågår arbete med nya förslag på vård och alternativ
till fängelse som mp stöder. Det ökade antalet psykiskt sjuka
brottslingar ska särbehandlas och få adekvat vård. Den nu
initierade programverksamheten med särskilda
handlingsprogram för de intagna samt nya arbetsformer för
personalen är en positiv utveckling. Vi stöder även
fängelseutredningens (SOU 1994:5) rapport om att inrätta
särskilda stödavdelningar för psykiskt störda brottslingar.
Kampen mot narkotika på anstalter skärps enl prop.
1994/95:124, vilket är i enlighet med vad miljöpartiet anser.
Frivård
Frivårdsmyndigheten måste få tillräckliga resurser då de
får utökade arbetsuppgifter med nya alternativ till fängelse.
De har även ett stort ansvar för att samhällsanpassa dömda
så att de förhoppningsvis inte återfaller i brott, utan blir
rustade för ett laglydigt liv.
Brottsoffer
Brottsoffrens ställning måste förbättras. Alltför många
brottsoffer vågar inte inför polis eller domstol berätta vad
som har hänt. Detta är alarmerande och måste mana till
kraftfulla insatser. Alla som drabbas av våldsbrott ska
erbjudas juridisk hjälp, t.ex. målsägandebiträde och vid
behov annan stödperson.
Ansvaret för stöd och hjälp till brottsoffer vilar på
samhället, som ska ställa upp med ekonomisk ersättning,
samtalsterapi och vad som i övrigt krävs för att offret så långt
som möjligt ska kunna återgå till ett normalt liv. Frivilliga
och ideella grupper som kvinno- och brottsofferjourer måste
också få resurser för att ta emot hjälpsökande dygnet runt.
Det är idag brist på utbildade målsägandebiträden. Detta
måste åtgärdas.
Kvinnor och barn
Den nuvarande lagstiftningen har två likvärdigt starka
könsneutrala personer som sin norm. En kvinna som lever
med en man som utsätter henne för hot och våld är i
underläge både psykiskt och fysiskt. Hon kan sällan försvara
sig på det sätt som nödvärnsrätten kräver för att den ska
gälla.
Larmpaket och livvakter är en form av hjälp för en liten
grupp misshandlade kvinnor. Trots det, är det kvinnans
rörelsefrihet som begränsas. Åtgärder för att förhindra vidare
brott bör inriktas på förövaren. Kommunarrest med
elektronisk övervakning för misshandlande män bör införas.
Idag är straffsatserna för låga för kvinnomisshandel,
våldtäkt och sexuella övergrepp. Straffsatserna upplevs av
brottsoffren som mycket ringa i förhållande till de brott som
begåtts. Sexuellt våld ger skador och men för resten av livet;
detta är väldokumenterat.
Miljöpartiet de gröna vill att en korrekt terminologi vid
klassificering av sexuellt våld ska införas. Idag döljs många
fall av kvinnomisshandel och sexuella övergrepp bakom
inkorrekta termer såsom ''lägenhetsbråk'', ''familjevåld''
och ''ringa misshandel''.
För den person som misshandlar kvinnor eller barn, begår
sexuella övergrepp eller incest bör domstol kunna fastställa
ett tidsbegränsat upphävande av den gemensamma/delade
vårdnaden eller umgängesrätten. Detta ska sedan bli föremål
för kontinuerlig omprövning.
Handläggningstid mellan anmälan och förhör och mellan
åtal och domstolsprocess måste bli kortare än vad den är
idag.
Kvinnosynen i andra länder ska ej påverka bedömningar i
svenska domstolar.
Våld
Våldsbrotten har ökat i antal, speciellt den grova
våldsbrottsligheten och det sexuella våldet. Många är
upprörda och diskussioner förs om orsaker och åtgärder.
Under tiden omges barn och vuxna med ett stort utbud av
kommersiellt våld. I tryckfrihetens och yttrandefrihetens
namn tillåts detta våld medan vi fortsätter att förvåna oss
över utvecklingen. Det behövs krafttag mot det
kommersiella våldet som bevisligen är skadligt för speciellt
barn och ungdomar. Det kan inte vara meningen att
tryckfrihetslagen och yttrandefrihetslagen är till för att
skydda pornografiska filmer där kvinnor torteras och
förnedras i underhållande syfte, eller videofilmer som
skildrar sadistiskt våld och detaljerade mord. Dessa
videofilmer är spekulativa och är endast gjorda för att tjäna
pengar på. De ungdomar som inte får en ''höjdkänsla'' av
idrott, kultur, natur eller annan verksamhet har lätt att fångas
av våldsutbudet. De kanske får denna ''höjdkänsla'' av att
begå kriminella handlingar och våldsbrott. Det kommersiella
våldet sanktionerar sådana handlingar. Hjältarna i
våldsfilmer använder våld som ett positivt inslag och som en
konfliktlösningsmodell. De ungdomar som inte får
förebilder blir istället immuna mot våldet och ''bryr sig inte''
när det förekommer misshandel. För att begränsa det
kommersiella våldet bör följande områden regleras:
Videofilmer ska förhandsgranskas precis som
biograffilmer samt stickprovskontroller utföras i
detaljhandeln.
Censur av våld som underhållning i TV-kanalerna.
Förhandsgranska datorspel. TV och dataspel riktar sig till
unga människor och det finns stora risker med spel som
glorifierar våld eller har rasistiska inslag.
Lazerdromer, lokaler där uthyraren förmedlar vapen som
utsänder ljusstrålar. Sysselsättningen går ut på att aktörerna
(barnen) skall skjuta på varandra, helst i hjärtat (mitt i prick).
Förbjud barn under 18 år inträde.
Åldersgränsen 18 år ska gälla för att inhandla ''paint ball-
utrustning/tillbehör''. I denna verksamhet skjuts det med
färg.
Vapen ska inte förvaras så att obehöriga kan komma åt
dem. Försvarets förråd bör omorganiseras och förvaringen
bli säkrare. Detta tar Miljöpartiet upp i motion
1994/95:Fö201. Hemvärnet ska inte förvara och inneha
vapen enligt dagens krav utan dessa ska omarbetas och bli
strängare. Tjänstevapen ska inte förvaras i hemmet.
Ekonomisk brottslighet 50
miljoner ska enligt regeringens förslag satsas för att
bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksdagens revisorer
gjorde i sin rapport en riktig analys och föreslog bra åtgärder
för att komma tillrätta med denna brottslighet. Miljöpartiet
de gröna stödde revisorernas förslag men riksdagen avslog
rapporten. Alltför få fälls för ekonomiska brott, då det är
svårt med bevisföringen. Merparten av de utredningar om
ekonomisk brottslighet inom bankerna som den s k
råsopgruppen arbetar med kommer aldrig att leda till att
någon döms. Finansinspektionen har överlämnat ca 200 fall
av misstänkt brottslighet till gruppen. De allra flesta gäller
trolöshet mot huvudman, i några fall handlar det om
förskingring och mutbrott. För att åtalas för trolöshet mot
huvudman ska flera krav vara uppfyllda. Det räcker inte med
dubiösa affärer, slarv och kraftiga chanstagningar eller på
andra sätt vårdslöshet i sin kreditgivning. Lagstiftningen är
inte anpassad efter en expansiv utlåningsekonomi som
saknar både moral, etik och normal aktsamhet.
Miljöpartiet kräver en ändring av lagen som gäller
trolöshetsbrott, så att det blir lättare att väcka åtal.
Polisen
Utbildning om miljöbrott, ekonomiska brott och sexuellt
våld mot kvinnor och barn är viktiga områden när
polishögskolan ska reformera inriktningen på
undervisningen. I dessa områden behöver också idag
verksamma poliser och åklagare utbildning.
Eftersom antalet utbildade poliser i juli -95 beräknas vara
ca 17 500 kan ett mindre antal polisaspiranter antas och
därefter en kontinuerlig intagning, parallellt med en satsning
på vidareutbildning av redan utbildade poliser. Poliser är en
förutsättning för det brottsförebyggande arbetet.
Polisverksamhetens mål är att minska brottsligheten och öka
tryggheten. Dessa mål nås inte genom indragningar av
poliser som arbetar på fältet. Indragningar inom polisen ska
ske i toppen på administrationen. En minskning och
effektivisering av antalet polischefer bör göras. Bra
arbetsledare behöver ej vara jurister. Det är bättre att ha en
jurist i toppen av organisationen. Idag är det en omvänd
ordning. Faran om det blir för få utbildade poliser är att
privata väktarbolag tar över ordningshållandet och det är inte
bra.
Miljöpartiet de gröna har förespråkat kvarterspoliser och
regeringen föreslår nu närpoliser. Detta stöder Miljöpartiet.
Vi stöder även regeringens förslag på ökad inriktning mot
förebyggande polisarbete och problemorienterat polisarbete
där polisen samarbetar med föreningar, företag, institutioner
och myndigheter. I dessa närpolisområden kan poliserna gå
och cykla för att komma närmare invånarna. Besparingarna
för bilkostnaderna kan läggas på personalresurser.
Brottsbalken
Expropriationer ska bara kunna ske genom beslut i
domstol. Fastighetsägaren ska ha rätt att själv anlita juridisk
och teknisk hjälp på den exproprierandes bekostnad.
Domstolen måste ta stor hänsyn till fastighetsägaren och vara
restriktiv när det gäller ingrepp i de ekologiska systemen.
Regler ska införas som gör det möjligt att utan påföljd
vägra utföra visst arbete. De ska gälla om man genom att
utföra arbetet riskerar liv eller hälsa för sig själv eller någon
annan person, begår brott, sprider massförstörelsevapen, gift
eller skadar känsliga miljöer.
Reglerna om nödvärn i svensk lag ska kompletteras med
en regel om att den som söker avvärja ett pågående eller
överhängande ingrepp i känsliga naturmiljöer handlar i
nödvärn. Dock får denna nödvärnsprincip inte legitimera
våld mot människor, djur eller annans egendom.
Inga data om någon människa ska få registreras utan att
hon vet om det och inga register ska få samköras utan att den
registrerade får veta det. Vidare ska personnummer användas
mer restriktivt än vad som sker i dag.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kampen mot miljöbrott skall
ingå i de prioriterade områdena för budgetåret 1995/96,
2. att riksdagen beslutar om ytterligare anslag om 100
miljoner kronor till polisväsendet för budgetåret 1995/96 och
att detta belopp förs till B 3. Polishögskolan,
3. att riksdagen beslutar att 35 miljoner kronor skall
överföras från B 1. Rikspolisstyrelsen till B 5. Lokala
polisorganisationen för budgetåret 1995/96,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att kriterierna för vad som utgör nödvärnsrätt
vid kvinnomisshandel och sexuella övergrepp förändras,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det bör bli kortare
handläggningstid mellan anmälan och förhör och mellan åtal
och domstolsprocess vid misshandelsmål och sexuella
övergrepp,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att kommun-/husarrest för misshandlande
män införs,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förstärka rätten till
målsägandebiträde,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att straffsatserna för sexuellt våld skärps,
9. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att nya regler för umgängesrätt och vårdnad
införs,1
10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att det införs en korrekt terminologi vid
klassificering av sexuellt våld,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en utökad utbildning om
miljöbrott, ekonomiska brott och sexuellt våld mot kvinnor
och barn skall ingå i utbildningen av jurister och poliser,
12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att tjänstevapen ej får förvaras i hemmet och
att det görs en översyn av bestämmelserna för de militära
vapenförråden,2
13. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att restriktioner införs mot det kommersiella
våldet,3
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att videofilmer förhandsgranskas som de
filmer som visas på biografer samt att stickprov utförs i
detaljhandeln,3
15. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att expropriationer endast sker genom
domstolsbeslut,4
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen att det inte blir straffpåföljd vid
samvetsvägran att utföra visst arbete,
17. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
komplettering av lagen med regel om ekologiskt nödvärn,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inga dataregister skall få
samköras utan att den registrerade fått meddelande om
det,3
19. att riksdagen beslutar att tillföra C 2.
Åklagarmyndigheterna 2 miljoner kronor för
personalförstärkning och utbildningsinsatser gällande
miljöbrott att tas från de 50 miljoner kronor som satsas på
ekonomisk brottslighet,
20. att riksdagen beslutar att tillföra D 2. Domstolarna 2
miljoner kronor för personalförstärkning och
utbildningsinsatser gällande miljöbrott att tas från de 50
miljoner kronor som satsas på ekonomisk brottslighet.
Stockholm den 24 januari 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Kia Andreasson (mp)
1 Yrkande 9 hänvisat till LU.
2 Yrkande 12 hänvisat till FöU.
3 Yrkandena 13, 14 och 18 hänvisade till KU.
4 Yrkande 15 hänvisat till BoU.