Regeringen uppdrog i februari 1993 åt Brottsförebyggande
rådet (BRÅ) att i samverkan med Rikspolisstyrelsen och
Kriminalvårdsstyrelsen utarbeta en framtids- och
omvärldsanalys avseende det kriminalpolitiska
verksamhetsområdet under tiden fram till sekelskiftet. Enligt
regeringsuppdraget skulle målet för analysen vara att ta fram
ett underlag för fortsatta överväganden inom
regeringskansliet när det gäller reformarbetet inom
kriminalpolitikens område. Analysen skulle särskilt ta sikte
på den förväntade brottsutvecklingen och den utveckling
som till följd av brottsutvecklingen och andra faktorer kan
förutses när det gäller arbetsbelastningen inom
rättsväsendet. Mot bakgrund härav skulle en bedömning
göras av vilka krav som skall ställas på kriminalpolitiken för
att kunna uppnå det övergripande målet att minska
brottsligheten och öka tryggheten.
BRÅ redovisade uppdraget i november 1993. I slutet av år
1994 publicerade BRÅ rapporten Brott, brottsprevention och
kriminalpolitik, som i vissa avseenden är kompletterade och
reviderade versioner av tre analyser som gjorts inom ramen
för regeringsuppdraget.
I oktober 1994 redovisade BRÅ en uppföljning av
framtids- och omvärldsanalysen såvitt avser brottslighetens
framtida utveckling, vilken publicerats som en PM,
Prognoser för brottsutvecklingen 1994--1996.
BRÅ planerar att fortsätta arbetet med framtids- och
omvärldsanalys.
Regeringen tillsatte i mars 1994 en utredning om en
samlad resultatredovisning inom rättsväsendet. I direktiven
till denna utredning framhålls bl a följande.
Kostnaderna för rättsväsendets åtgärder mot brott
beräknas för budgetåret 1993/94 uppgå till cirka 12 miljarder
kronor (prop 1993/94:100 bil 1.3 s 181). För att kunna
effektivisera verksamheten och optimera
resursanvändningen behövs strategiska och övergripande
insatser mot brott. Mot bl a denna bakgrund aviseras i
propositionen att en utredning inom kort skall tillsättas för
att ta fram en samlad resultatredovisning för det
kriminalpolitiska arbetsområdet. Ett utvecklingsarbete inom
detta fält, heter det vidare, är helt nödvändigt för att i
framtiden få ett bättre underlag för att senare kunna redovisa
vilka insatser som ger bäst resultat i förhållande till de
angivna målen för politikområdet.
BRÅ skriver i rapporten Kriminalpolitisk framtids- och
omvärldsanalys att det behövs bättre möjligheter att avläsa
resultaten av åtgärder på det brottspreventiva området.
Därför måste det på nationell nivå utvecklas bättre
instrument än de som finns idag för att kunna följa
brottslighetens förändringar och det s k flödet i rättssystemet.
Det är därvid, enligt BRÅ, angeläget att det införs en årlig
och förbättrad nationell brottsofferundersökning samt att
förbättringar görs av rättsstatistiken så att det är möjligt att
följa individer genom rättsväsendet, dvs från uppklaring till
och med verkställighet av påföljd.
BRÅ skriver vidare att ett centralt syfte med den nya
budgetprocessen är att ge regering och riksdag ett bättre
beslutsunderlag vid ställningstagande till de offentliga
utgifternas utveckling och inriktning, bl a genom krav på
resultatrapportering och effektanalyser.
Åtgärder mot brott, som tar en betydande del av
rättsväsendets resurser i anspråk, bestäms givetvis till stor
del av brottsutvecklingen, men också av sådana faktorer som
anmälningsbenägenheten, prioriteringar inom
polisverksamheten, mängden mål och deras svårighetsgrad
samt inom kriminalvården av antalet utdömda frihetsstraff
och strafftidens längd.
Arbetet inom rättsväsendets olika sektorer hänger på detta
område intimt samman. Förenklat kan det sägas gå en rak
linje när det gäller lagföring för brott, från polis via åklagare
och domstolar till kriminalvården. Dessa myndigheter, utom
domstolarna, har också som övergripande och gemensam
uppgift att minska brotten och öka rättstryggheten. Därför
behövs det ett sektorsövergripande och systematiskt sätt att
identifiera, analysera och vidta åtgärder som samlat bedöms
vara effektivast i förhållande till de kriminalpolitiska mål
som ställs upp och de resurser som ställs till förfogande för
ändamålet. Det behöver utvecklas metoder och modeller som
möjliggör att bl a den myndighetsinterna
resultatinformationen kan sammanställas till ett för riksdag
och regering relevant beslutsunderlag för prioriteringar av
sådana åtgärder och resurser. Ett betydande problem är t ex
att de olika myndigheterna i dag bedömer resultatet av sin
verksamhet utan att ta hänsyn till sådana faktorer som helt
eller delvis påverkas av andra myndigheters verksamhet, vad
gäller bl a orsaker till och åtgärder mot brott. Detta kan
undvikas om resultatet av verksamheterna inom
rättsväsendets skilda sektorer redovisas och bedöms samlat.
Hänsyn måste vid övervägandena tas till den särskilda
ställning som domstolarna har inom rättsväsendets
verksamhetsområde, och redovisning och bedömning bör för
deras del avpassas härtill.
En så långt möjligt samlad resultatredovisning för
utvecklingen inom det kriminalpolitiska området skall kunna
ligga till grund för en övergripande analys av vilka
prestationer som faktiskt genomförts och vilka effekter dessa
prestationer lett till samt kostnader för dessa insatser. Denna
analys skall sedan kunna utgöra en grund för statsmakternas
bedömning av en rationell åtgärds- och resursavvägning i
fråga om rättsväsendets samlade åtgärder mot brott. En
sådan resultatanalys bör kunna omfatta t ex teman eller
åtgärder som spänner över rättsväsendets brottsbekämpande
delsektorer och utgöra ett komplement till den
analysverksamhet som finns hos varje myndighet.
Mot denna bakgrund, skriver BRÅ vidare, skall utredaren
överväga om rättsstatistikens innehåll och struktur i något
avseende bör förändras för att kunna användas som ett
relevant underlag i resultatredovisningen. Det kan t ex avse
behov av bättre statistik för att kunna följa individer genom
rättsväsendet, dvs från uppklaring till och med verkställighet
av påföljd.
BRÅ har fr o m budgetåret 1993/94 fått till uppgift att
under regeringen ansvara för övergripande utredningar och
analyser av samhällets samlade insatser inom det
kriminalpolitiska fältet. BRÅ bör därför ha det övergripande
ansvaret för arbetet med den samlade resultatredovisningen.
Detta arbete bör självfallet genomföras i nära samarbete med
övriga berörda myndigheter inom rättsväsendet. Den
närmare ansvars- och arbetsfördelningen mellan BRÅ och
övriga berörda myndigheter samt regleringen av denna bör
därför övervägas av utredaren.
Utredningsarbetet beräknas vara avslutat före utgången av
år 1995. Det är angeläget att BRÅ:s arbete med framtids- och
omvärldsanalys kan fortsätta i avvaktan på
utredningsresultaten och statsmakternas ställningstagande
till dessa. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om BRÅ:s arbete med framtids- och
omvärldsanalys.
Stockholm den 24 januari 1995
Ingbritt Irhammar (c)