med anledning av prop. 1994/95:33 Fortsatt giltighet av 1952 års tvångsmedelslag

1952 års tvångsmedelslag innehåller bestämmelser om
straffprocessuella tvångsmedel som innebär att den
enskildes rättsliga skydd är väsentligt svagare än vad som
gäller enligt rättegångsbalkens regler. Lagen är av denna
anledning tidsbegränsad. I propositionen redovisas på
några rader att säkerhetspolisen anser lagen vara
nödvändig, att den utnyttjas samt att det är av
utomordentlig vikt att giltighetstiden förlängs.

Vänsterpartiet anser som tidigare att detta underlag är
helt otillräckligt och efterlyser en redovisning om i vilken
utsträckning lagen använts och varför den behövs. Vi anser
att det vore oansvarigt att fatta beslut på grundval av ett så
ofullständigt underlag och yrkar därför avslag på
propositionen.

Den förra regeringen annonserade att lagen ska
permanentas. Vi ifrågasätter nyttan med en tvångslag
eftersom insynen i hur den används är begränsad och utgör
ett hot mot rättssäkerheten. Dessutom är riskerna för
integritetskränkningar stora.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen avslår proposition 1994/95:33 om fortsatt
giltighet av 1952 års tvångsmedelslag enligt vad i motionen
anförts om ett ofullständigt beslutsunderlag.

Stockholm den 14 oktober 1994

Alice Åström (v)

Charlotta Bjälkebring (v)

c1Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)c0
Tanja Linderborg (v)

Stig Sandström (v)