av Ingbritt Irhammar och andre vice talman Görel Thurdin (c)
Målsägandebiträde m.m.
Den 1 juli 1988 trädde lagen om målsägandebiträde i kraft.
Lagen innebar att målsägande fick rätt till eget juridiskt
biträde vid förundersökning och rättegång vid vissa typer av
brott, främst grövre sexuella övergrepp.
Den 1 januari 1991 utvidgades möjligheterna att få
målsägandebiträde, och numera föreligger rätt att få sådant
biträde i alla mål rörande sexualbrott. Vid övriga brott där
målsägandebiträde kan komma i fråga, t.ex. misshandel och
olaga hot, har möjligheterna att få biträde blivit mera
generösa genom lagändringen.
Lagförslag om utvidgad rätt till målsägandebiträde och
förbättrat rättsligt bistånd till brottsoffer utomlands har trätt
i kraft i april 1994. Enligt det förslaget skall
målsägandebiträde, utöver vad som tidigare gällt, kunna
förordnas i samtliga mål om brott mot brottsbalken, om
fängelse kan följa på brottet och om det med hänsyn till
målsägandes personliga förhållanden och andra
omständigheter kan antas att målsäganden har ett särskilt
starkt behov av biträde. Förordnandet av målsägandebiträde
som gjorts i ett brottmål fortsätter att gälla också om
skadeståndstalan avskiljs. Däremot ges inte möjlighet till
målsägandebiträde i alla tvistemål om skadestånd som
grundas på brott.
Av ovannämnda beskrivning av lagen om
målsägandebiträde framgår att stora förbättringar för
brottsoffren skett på området. Dock finns fortfarande vissa
brister speciellt vad gäller s k tredjemansskada.
Målsägandebiträde vid s k tredjemansskada
Behov finns att förorda målsägandebiträde också vid s k
tredjemansskada, t ex då de efterlevande till någon som
bragts om livet åsamkats personskada som gett medicinska
effekter. Att ersättning kan utgå i dylika fall har fastslagits
av HD redan 1993. Målsägandebiträde ska kunna förordnas
om följande kriterier är uppfyllda:Brottet ska gälla dråp
eller mord.Möjligheten till målsägandebiträde ska gälla
närstående.Den närstående ska ha bevittnat händelsen eller
konfronterats med händelsen.
De anhöriga, ofta tyngda av sorg har många gånger svårt
att föra sin egen talan. De vågar inte anlita advokat utan att
säkert veta att de själva slipper stå för kostnaderna.
I Helsingborg har tingsrätten nyligen avslagit en begäran
om målsägandebiträde i Bjuvmålet, vilket upprört många.
Många andra domstolar har avslagit liknande
framställningar. Samtidigt vet vi att Stockholms tingsrätt i ett
liknande fall förordnat biträde. Reglerna har visat sig
svårtolkade. Här behövs ett förtydligande vad gäller lagen
om målsägandebiträde vid s k tredjemansskada. Lagen bör
därför ses över i syfte att underlätta för efterlevande att få
hjälp i här berörda fall.
Ekonomisk ersättning åt efterlevande
Högsta domstolen har i två domar fastslagit att
efterlevande som åsamkats personskada genom påvisbart
psykiskt lidande har rätt till ekonomisk ersättning för detta.
Dessa skadeståndsbelopp måste stå i proportion till det
lidande som den efterlevande genomgår. I normalfallet utgår
idag en ersättning på 25.000 kronor till efterlevande. Det är
viktigt att samhället markerar ett ställningstagande för den
skadelidande genom skadeståndets storlek. Vi anser därför
att grunderna för när och till vilket belopp ersättning ska
utgå, bör ses över.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av lagen om
målsägandebiträde vid s.k. tredjemansskada,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av
skadeståndsreglerna vad gäller efterlevande.1