Motion till riksdagen
1994/95:Ju706
av Alice Åström m.fl. (v)

Misstänkts rätt till advokat


I bl.a. Danmark, Storbritannien och USA anses rätten till
advokat för misstänkta vid gripande och förhör utgöra en
mänsklig rättighet. Det är därför inskrivet i grundlagen att en
brottsmisstänkt måste upplysas om att han vid gripande och
förhör har rätt att inte svara på frågor till dess att han fått
biträde av en advokat, samt att allt han säger kan komma att
användas emot honom vid rättegång.
För att stärka den enskildes rättigheter då han misstänks
för brott föreslår Vänsterpartiet att en sådan regel införs i
rättegångsbalken.
Anledningen till detta är att polisen ofta nonchalerar en
begäran om advokat och att den misstänkte därför inte bereds
tillfälle att träffa advokat förrän efter ett dygn eller mer.
Vägrar den anhållne eller den som kallats till förhör att
medverka vid förhör innan han fått träffa en advokat används
detta ändå av åklagaren vid rättegången.
Åklagaren brukar under huvudförhandlingen nämna att
den tilltalade vägrat medverka vid förhör om han inte först
fått träffa en advokat och säger sedan att ''varför skulle den
tilltalade begära att få en advokat om han är oskyldig''.
Det är självklart att medborgare som aldrig tidigare varit i
klammeri med rättvisan behöver stöd och hjälp av en egen
advokat för att förstå både de rättigheter och skyldigheter
som de har. De måste också få bli upplysta om innebörden i
de anklagelser som framförts emot dem och ärendets
fortsatta handläggning.
En metod som polisen ofta använder sig av för att få
misstänkta att erkänna är att polisen vid förhör påstår att
''han har redan erkänt och berättat allt så det är lika bra att
du erkänner'', trots att detta är felaktigt. Vidare så säger
polisen ofta till anhållna ''bara du erkänner så får du gå hem
och slipper sitta här''.
Återfallsförbrytare känner väl till polisens arbetsmetoder
och är ofta ganska väl insatta i sina rättigheter, men
medborgare som aldrig tidigare varit i klammeri med
rättvisan och som kan vara oskyldiga har ingen anledning att
misstro vad polisen uppger. Det är främst för att stärka de
senares rättsliga skydd som det är nödvändigt att införa en
regel med följande lydelse i rättegångsbalken:
Den som grips eller kallas till förhör i anledning av att han
misstänks för brott, för vilket påföljden inte är lindrigare
straff än fängelse i sex månader, skall upplysas om att han
har rätt att inte svara på frågor till dess att han fått biträde av
en advokat, samt att allt som han uppger för polisen kan
komma att användas emot honom vid rättegång.
Kostnadsaspekterna av förslaget är svåra att överblicka. Å
ena sidan kommer advokatkåren troligen att få fler
arbetstimmar, å andra sidan kommer advokatens medverkan
att bidra till att många brottsligar blir mer samarbetsvilliga
och utredningarna därmed går snabbare, samt att flera
frihetsberövanden kommer att bli kortare.
Kostnadsaspekterna får emellertid inte inverka på en för
rättssäkerheten så grundläggande rättighet som denna, som
för länge sedan borde ha varit inskriven i den svenska
grundlagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i rättegångsbalken att den som misstänks för brott
har rätt att få biträde av en advokat innan han behöver svara
på polisens frågor enligt vad i motionen anförts om ökad
rättssäkerhet.

Stockholm den 21 januari 1995

Alice Åström (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Hanna Zetterberg (v)