I regeringens proposition om ett effektivare brottmålsförfarande (prop. 1994/95:23) finns inte med något förslag till upphävande av lagen om hundskatt.
I Åklagarutredningen (SOU 1992:61) föreslås att denna lag upphävs och att skyldigheten att betala sådan skatt avskaffas. Hundskattelagen tillkom 1923 och innebär att skatt årligen erläggs till kommunen för varje hund som omfattas av skatteplikt. Den som har hund är skyldig att anmäla innehavet till kommunen. Vid underlåten anmälan utgår antingen avgift eller straff. Om en skattskyldig medger att han underlåtit sådan anmälan kan kommunen påföra honom dubbel hundskatt. Om inte sådant medgivande föreligger kan istället saken anmälas till åtal och den anmälningsskyldige dömas till dagsböter.
Enligt Åklagarutredningen kan ärenden angående hundskatt hänföras till kategorin bagatellartade förseelser som inte bör belasta polis och åklagare. Den låga frekvens av sådana ärenden som lagförs -- för 1990 lagfördes ca 40 personer för brott mot hundskattelagen -- torde bero på att det i kommunerna finns en uppfattning om att detta inte är en sak för polis och åklagare.
Enlig Åklagarutredningen finns det fog för att inte överföra denna typ av ärenden till kategorin där det används ett system med administrativa avgifter. Ett sådant system skulle enligt utredningen bli en förlustaffär för kommunen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skyldigheten att betala hundskatt bör avkriminaliseras.
Stockholm den 18 oktober 1994 Anders Svärd (c)