En hörnsten i funktionen av ett rättssamhälle är att brott beivras och att domstolarna kan verka och fylla sin viktiga funktion i rättsstaten. Under senare år har det funnits en allvarlig tendens till störningar i rättssamhället. Detta gäller inte minst det förhållandet att målsägande och vittnen inte vågar anmäla brott eller yttra sig av fruktan för repressalier från en misstänkt eller personer med anknytning till en misstänkt. Det finns inga tillförlitliga uppgifter om förekomsten av sådana hot, men det finns starka skäl anta att detta är ett område där mörkertalet är mycket stort. Detta torde i synnerhet gälla fall av våld mellan yngre personer. Redan de kända fallen ger emellertid anledning att se mycket allvarligt på nuläget. Jag anser därför att samhället nu måste ingripa kraftfullt för att begränsa och om möjligt förhindra en fortsatt negativ utveckling. De åtgärder som kan vidtas är sådana som riktas dels mot den som utövar hotet eller våldet och dels den som utsätts för hotet eller våldet.
Övergrepp i rättssak
Det är av största vikt att det finns rättsliga möjligheter att komma åt de som hotar vittnen eller målsägande. En förändring av BrB 17:10 § (övergrepp i rättssak) bör göras. Det är orimligt att det kan dömas ut villkorlig dom för denna typ av brott. Lagstadgandet måste utformas så att fängelsestraff alltid blir aktuellt vid straffutmätningen. Straffskalan bör skärpas för såväl normalfallet av brottet som det grova brottet. Det bör också införas en noggrann precisering av förutsättningarna för att grovt brott ska anses föreligga. Vid bedömningen av huruvida brottet är att bedöma som grovt eller inte bör t ex omständigheter som om det varit fråga om hot med vapen eller om det varit ett organiserat hot från grupper av personer tas i beaktande. En ändring av straffskalan och en precisering av förutsättningarna för det grova brottet ger enligt min uppfattning ett klarare uttryck för värderingen av straffvärdet i brottet än nuvarande skala. En enkel jämförelse med straffskalorna vid förmögenhetsbrott ger ett klart belägg för det orimliga i nuvarande rättsläge. Lagstiftningen har inte följt med i utvecklingen av den enskilde medborgarens värderingar.
Vidare anser jag att möjligheten för gripande, anhållande och häktning av den som misstänks utöva hot bör vidgas. Redan de förändringar som jag föreslår i BrB 17:10 § innebär att detta sker. Därutöver bör emellertid regelsystemet skärpas med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller vid här berörd brottstyp. De negativa effekterna för rättsordningen torde således minska sedan förhör hållits i första instans. Detta bör komma till uttryck i lagstiftningen.
Förundersökningskungörelsen
Vidare utgör möjligheterna till särbehandling under förundersökning och rättegång ett sätt att begränsa en hotbild. Det bör således åligga polisen att under förundersökningen särskilt beakta om en sådan hotbild föreligger eller kan förväntas föreligga. För att detta utredningskrav ska understrykas bör det övervägas att i förundersökningskungörelsen tas in en bestämmelse om att det alltid ska anges om en sådan hotbild föreligger. Riksåklagaren bör ge åklagarna instruktion om att i god tid före rättegång ge domstolen information om att fall av nu aktuellt slag föreligger så att domstolen kan beakta detta vid mottagandet av vittnet eller målsäganden inför rättegången.
Identitetsbyte för våldshotade personer
Under senare år har åtgärder vidtagits för att ge särskilt skydd åt våldshotade personer. I folkbokföringen har det införts en markering för särskild sekretessprövning för att hindra att någon kan utnyttja uppgifterna i syfte att utöva våld eller hot. En hotad person kan också begära s k kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten vid flyttning eller att bli folkbokförd med fingerade personuppgifter enligt en lag från 1991. Dessa regler bör förbättras. I särskilt utsatta fall bör det övervägas om det inte i stället för fingerade personuppgifter ska ges möjlighet till permanent identitetsbyte. Sådana särskilda fall kan t ex vara då skyddsbehovet kommer att föreligga under en lång tidsperiod eller när hotbilden är särskilt allvarlig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i BrB 17:10 § i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förundersökningskungörelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om identitetsbyte för våldshotade personer.1
Stockholm den 25 januari 1995 Ingbritt Irhammar (c) 1 Yrkande 3 delat till SkU.