En hörnsten i funktionen av ett rättssamhälle är att brott
beivras och att domstolarna kan verka och fylla sin viktiga
funktion i rättsstaten. Under senare år har det funnits en
allvarlig tendens till störningar i rättssamhället. Detta gäller
inte minst det förhållandet att målsägande och vittnen inte
vågar anmäla brott eller yttra sig av fruktan för repressalier
från en misstänkt eller personer med anknytning till en
misstänkt. Det finns inga tillförlitliga uppgifter om
förekomsten av sådana hot, men det finns starka skäl anta att
detta är ett område där mörkertalet är mycket stort. Detta
torde i synnerhet gälla fall av våld mellan yngre personer.
Redan de kända fallen ger emellertid anledning att se mycket
allvarligt på nuläget. Jag anser därför att samhället nu måste
ingripa kraftfullt för att begränsa och om möjligt förhindra
en fortsatt negativ utveckling. De åtgärder som kan vidtas är
sådana som riktas dels mot den som utövar hotet eller våldet
och dels den som utsätts för hotet eller våldet.
Övergrepp i rättssak
Det är av största vikt att det finns rättsliga möjligheter att
komma åt de som hotar vittnen eller målsägande. En
förändring av BrB 17:10 § (övergrepp i rättssak) bör göras.
Det är orimligt att det kan dömas ut villkorlig dom för denna
typ av brott. Lagstadgandet måste utformas så att
fängelsestraff alltid blir aktuellt vid straffutmätningen.
Straffskalan bör skärpas för såväl normalfallet av brottet som
det grova brottet. Det bör också införas en noggrann
precisering av förutsättningarna för att grovt brott ska anses
föreligga. Vid bedömningen av huruvida brottet är att
bedöma som grovt eller inte bör t ex omständigheter som om
det varit fråga om hot med vapen eller om det varit ett
organiserat hot från grupper av personer tas i beaktande. En
ändring av straffskalan och en precisering av
förutsättningarna för det grova brottet ger enligt min
uppfattning ett klarare uttryck för värderingen av straffvärdet
i brottet än nuvarande skala. En enkel jämförelse med
straffskalorna vid förmögenhetsbrott ger ett klart belägg för
det orimliga i nuvarande rättsläge. Lagstiftningen har inte
följt med i utvecklingen av den enskilde medborgarens
värderingar.
Vidare anser jag att möjligheten för gripande, anhållande
och häktning av den som misstänks utöva hot bör vidgas.
Redan de förändringar som jag föreslår i BrB 17:10 § innebär
att detta sker. Därutöver bör emellertid regelsystemet skärpas
med beaktande av de särskilda förhållanden som gäller vid
här berörd brottstyp. De negativa effekterna för
rättsordningen torde således minska sedan förhör hållits i
första instans. Detta bör komma till uttryck i lagstiftningen.
Förundersökningskungörelsen
Vidare utgör möjligheterna till särbehandling under
förundersökning och rättegång ett sätt att begränsa en
hotbild. Det bör således åligga polisen att under
förundersökningen särskilt beakta om en sådan hotbild
föreligger eller kan förväntas föreligga. För att detta
utredningskrav ska understrykas bör det övervägas att i
förundersökningskungörelsen tas in en bestämmelse om att
det alltid ska anges om en sådan hotbild föreligger.
Riksåklagaren bör ge åklagarna instruktion om att i god tid
före rättegång ge domstolen information om att fall av nu
aktuellt slag föreligger så att domstolen kan beakta detta vid
mottagandet av vittnet eller målsäganden inför rättegången.
Identitetsbyte för våldshotade personer
Under senare år har åtgärder vidtagits för att ge särskilt
skydd åt våldshotade personer. I folkbokföringen har det
införts en markering för särskild sekretessprövning för att
hindra att någon kan utnyttja uppgifterna i syfte att utöva
våld eller hot. En hotad person kan också begära s k
kvarskrivning på den gamla folkbokföringsorten vid
flyttning eller att bli folkbokförd med fingerade
personuppgifter enligt en lag från 1991. Dessa regler bör
förbättras. I särskilt utsatta fall bör det övervägas om det inte
i stället för fingerade personuppgifter ska ges möjlighet till
permanent identitetsbyte. Sådana särskilda fall kan t ex vara
då skyddsbehovet kommer att föreligga under en lång
tidsperiod eller när hotbilden är särskilt allvarlig.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i
BrB 17:10 § i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förundersökningskungörelsen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om identitetsbyte för våldshotade
personer.1
Stockholm den 25 januari 1995
Ingbritt Irhammar (c)
1 Yrkande 3 delat till SkU.