Vapenberget i Sverige växer oroväckande samtidigt som
myndigheterna har dålig kontroll över utvecklingen. En
utredning inom polisen visar att det finns 775 000
legala vapenägare i landet som äger 2,2 miljoner
vapen. I den vapenutredning som brottsforskaren Leif G W
Persson genomförde för ett par år sedan låg uppskattningen
högre, eller på ca 900 000
vapenägare och 2,5 miljoner vapen. Detta visar på en
stor osäkerhet om hur den faktiska situationen egentligen är.
Under alla förhållanden anses inte antalet vapen ha
minskat under de år som förflutit mellan de två
utredningarna. I stället talar allt för motsatsen. Importen av
jaktvapen steg sålunda kraftigt fram till 1991. Av alla
jaktvapen som säljs i Sverige är 90 %
importerade. De har dessutom en mycket lång livslängd
(upp till mer än 50 år).
Enligt Rikspolisstyrelsen är Sverige ett mycket vapentätt
land i jämförelse med länder som Japan, England, Holland
och våra nordiska och östeuropeiska grannländer.
Vapenstölderna och vapensmugglingen har ökat kraftigt.
Enligt Rikspolisstyrelsen uppskattas antalet vapen utan giltig
licens nu till 35 000.
Drygt 1 600
militära automatvapen är på drift i Sverige. Antalet
våldsbrott där skjutvapen används har också ökat kraftigt
under senare år enligt Rikspolisstyrelsen. Den illegala
vapenanvändningen är ett utpräglat storstadsproblem. Ett
allvarligt och växande problem är att skjutvapen numera
förekommer illegalt i allt yngre åldersgrupper.
Under 1992 stals 1 680
skjutvapen. För 1993 är siffran något osäker men man
räknar med en ytterligare ökning på ett par hundra vapen.
Många stölder anmäls aldrig, eftersom ägaren saknar licens.
Det vanligaste stöldbytet är hagelgevär, jaktstudsare och
pistoler. Det är också hagelgevären som oftast används vid
rån.
Enligt brottsforskaren Leif G W Persson är det alldeles för
lätt att skaffa vapen i Sverige. Det finns veckoslutskurser där
man kan ta jägarexamen på 48 timmar. Därefter är det fritt
fram att köpa upp till sex vapen, till exempel
halvautomatiska kulvapen. Den utredning som leddes av
Persson förordade att nytillkomna jägare bara skulle få köpa
två vapen, därefter skulle behovet prövas.
På grund av massiva protester från jägarna och deras
organisationer genomfördes förslaget aldrig. Och detta trots
att det är klarlagt att dagens bestämmelser gynnar
penningstarka personer som köper stora mängder vapen av
vilka en stor del aldrig står under någon tillsyn.
Vi finner det mot ovanstående bakgrund angeläget att
samhället utan dröjsmål skärper hållningen mot den alltför
lättvindiga hanteringen av vapen och den ökning av
våldsbrotten som följt i dess spår. Bland åtgärder som bör
prövas är tidsbegränsade tillstånd av vapen, begränsat
innehav, hårdare förvaringsregler och krav på ökad
rapporteringsskyldighet från skytteföreningar. Straffen för
olaga vapeninnehav måste också skärpas väsentligt.
Hemställan
Med hänvisning till ovanstående hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av skärpning av reglerna för
vapeninnehav m.m.
Stockholm den 24 januari 1995
Bengt Silfverstrand (s)
Bo Nilsson (s)