Alla är överens om att trafiksäkerhetsarbetet måste
fortsätta för att minska antalet skadade och dödade på våra
vägar. Vi bygger bort trafikfällor, fordonen görs säkrare och
olika åtgärder sätts in för att förbättra trafikanternas
beteenden. Det finns sedan länge en klar inriktning när det
gäller alkohol och trafik, och lagstiftningen har skärpts.
Men när det gäller påverkan av narkotiska preparat är
lagstiftningen otydlig. Ändå vet vi sedan länge att dessa
preparat påverkar beteendet, ofta på ett mycket förödande
sätt. I lagstiftningen saknas gränsvärden för narkotika, trots
att det är förbjudet att köra bil om man är narkotikapåverkad
och att all konsumtion av narkotika är straffbar.
Vad som för närvarande gäller enligt rattfyllerilagen är att
domstolarna ska kunna slå fast att påverkansgraden varit
sådan att föraren inte har kunnat framföra fordonet på ett
betryggande sätt. Underlaget för denna bedömning är i första
hand vittnesbevisning och de polismän, vars bedömning
gång efter gång blivit ifrågasatt i domstol, tvekar av
förståeliga skäl innan de gör en anmälan i fortsättningen.
Utöver vittnesbevisningen krävs oftast också ett läkarintyg
om förekomsten av narkotika i förarens blod eller urin.
Lagstiftningen bör ändras så att det blir möjligt att t.ex. vid
trafikkontroller också rutinmässigt kontrollera förekomsten
av narkotika hos förarna.
Ute på ett flertal polisstationer finns nu testmetoder för att
spåra bruk av narkotika. Ett problem är att lagstiftningen inte
anger gränsvärden för narkotika, och den är därigenom inte
ett tillräckligt effektivt verktyg för polis, åklagare och
domstolar.
Det är väl känt att heroin, kokain, cannabis och amfetamin
inte har någon medicinsk användning och därför kan en
nollgräns omedelbart införas i rattfyllerilagen för dessa
preparat. För narkotiska preparat som ingår i läkemedel bör
gränsvärden sättas som leder till att påverkade förare inte
längre får riskera sina och medtrafikanters liv.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i rattfyllerilagen att nollgräns för narkotiska preparat
som ej ingår i läkemedel införs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att gränsvärden sätts för
narkotiska preparat i läkemedel.