Alla är överens om att trafiksäkerhetsarbetet måste fortsätta för att minska antalet skadade och dödade på våra vägar. Vi bygger bort trafikfällor, fordonen görs säkrare och olika åtgärder sätts in för att förbättra trafikanternas beteenden. Det finns sedan länge en klar inriktning när det gäller alkohol och trafik, och lagstiftningen har skärpts.
Men när det gäller påverkan av narkotiska preparat är lagstiftningen otydlig. Ändå vet vi sedan länge att dessa preparat påverkar beteendet, ofta på ett mycket förödande sätt. I lagstiftningen saknas gränsvärden för narkotika, trots att det är förbjudet att köra bil om man är narkotikapåverkad och att all konsumtion av narkotika är straffbar.
Vad som för närvarande gäller enligt rattfyllerilagen är att domstolarna ska kunna slå fast att påverkansgraden varit sådan att föraren inte har kunnat framföra fordonet på ett betryggande sätt. Underlaget för denna bedömning är i första hand vittnesbevisning och de polismän, vars bedömning gång efter gång blivit ifrågasatt i domstol, tvekar av förståeliga skäl innan de gör en anmälan i fortsättningen. Utöver vittnesbevisningen krävs oftast också ett läkarintyg om förekomsten av narkotika i förarens blod eller urin. Lagstiftningen bör ändras så att det blir möjligt att t.ex. vid trafikkontroller också rutinmässigt kontrollera förekomsten av narkotika hos förarna.
Ute på ett flertal polisstationer finns nu testmetoder för att spåra bruk av narkotika. Ett problem är att lagstiftningen inte anger gränsvärden för narkotika, och den är därigenom inte ett tillräckligt effektivt verktyg för polis, åklagare och domstolar.
Det är väl känt att heroin, kokain, cannabis och amfetamin inte har någon medicinsk användning och därför kan en nollgräns omedelbart införas i rattfyllerilagen för dessa preparat. För narkotiska preparat som ingår i läkemedel bör gränsvärden sättas som leder till att påverkade förare inte längre får riskera sina och medtrafikanters liv.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan ändring i rattfyllerilagen att nollgräns för narkotiska preparat som ej ingår i läkemedel införs,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att gränsvärden sätts för narkotiska preparat i läkemedel.
Stockholm den 23 januari 1995 Mats Odell (kds)