Narkotikapåverkade bilister innebär sannolikt en minst
lika stor trafikfara som de alkoholpåverkade. Enligt Björn
Folkesson, som på uppdrag av rikspolisstyrelsen undersökt
frågan, står det klart att antalet narkotikapåverkade bilister
ökar -- detta samtidigt som antalet rattfylleriärenden
minskar. Under tiden juli 1993 till juni 1994 stoppades 926
bilister som misstänktes köra narkotikapåverkade. De togs
om hand för medicinsk kontroll och blodprov. I 818 fall
kunde polisen konstatera höga halter av bland annat
amfetamin, cannabis och heroin.
Idag riskerar narkotikapåverkade bilister i praktiken inget
straff, då det inte räcker att kunna konstatera att bilisten har
höga halter narkotika i kroppen. Det måste också från polis
och åklagares sida kunna påvisas att bilisten framfört sitt
fordon på ett trafikfarligt sätt. Denna bevisbörda gör det
mycket svårt att döma bilisten.
Narkotikapåverkan vid framförande av fordon bör
juridiskt jämställas med alkoholpåverkan, så att en fällande
dom kräver att den drogpåverkade bilisten har en viss mängd
narkotika i kroppen, men inte att hon eller han bevisligen
framfört sitt fordon på ett trafikfarligt sätt. Gränsvärden för
vilka mängder narkotika i kroppen som ska ge fällande dom
finns internationellt, som kan antas av Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att narkotikaberusning vid
framförande av fordon skall jämställas med
alkoholberusning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att särskilda gränsvärden skall tas
fram för vilka mängder narkotika i kroppen som skall gälla
för fällande domar motsvarande rattfylleri/grovt rattfylleri.
Stockholm den 23 januari 1995
Elisa Abascal Reyes (mp)