Narkotikapåverkade bilister innebär sannolikt en minst lika stor trafikfara som de alkoholpåverkade. Enligt Björn Folkesson, som på uppdrag av rikspolisstyrelsen undersökt frågan, står det klart att antalet narkotikapåverkade bilister ökar -- detta samtidigt som antalet rattfylleriärenden minskar. Under tiden juli 1993 till juni 1994 stoppades 926 bilister som misstänktes köra narkotikapåverkade. De togs om hand för medicinsk kontroll och blodprov. I 818 fall kunde polisen konstatera höga halter av bland annat amfetamin, cannabis och heroin.
Idag riskerar narkotikapåverkade bilister i praktiken inget straff, då det inte räcker att kunna konstatera att bilisten har höga halter narkotika i kroppen. Det måste också från polis och åklagares sida kunna påvisas att bilisten framfört sitt fordon på ett trafikfarligt sätt. Denna bevisbörda gör det mycket svårt att döma bilisten.
Narkotikapåverkan vid framförande av fordon bör juridiskt jämställas med alkoholpåverkan, så att en fällande dom kräver att den drogpåverkade bilisten har en viss mängd narkotika i kroppen, men inte att hon eller han bevisligen framfört sitt fordon på ett trafikfarligt sätt. Gränsvärden för vilka mängder narkotika i kroppen som ska ge fällande dom finns internationellt, som kan antas av Sverige.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att narkotikaberusning vid framförande av fordon skall jämställas med alkoholberusning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att särskilda gränsvärden skall tas fram för vilka mängder narkotika i kroppen som skall gälla för fällande domar motsvarande rattfylleri/grovt rattfylleri.
Stockholm den 23 januari 1995 Elisa Abascal Reyes (mp)