Alltför många människor drabbas av hivsmitta som
utvecklas till aids. Man har -- trots att stora resurser satsats
på forskning världen över -- ännu inte kunnat finna
botemedel även om vissa preparat kan ge en viss tidsfrist.
Många av de människor, som av olika anledningar kommit
till Sverige för att skaffa sig en bättre framtid, har visat sig
bära på hivsmitta. Informationen om det totala ansvar man
måste ta för att inte föra denna dödliga smitta vidare måste
intensifieras. Här kan ingen hänsyn till kulturmönster få
överskyla skyldigheten att informera och ge en partner rätt
och möjlighet att skydda sig.
Samma absoluta krav på information och rätt till skydd
tillkommer naturligtvis alla människor i Sverige. Envar, som
med vetskap om att bära på hiv/ aids, underlåter att upplysa
en partner om den farliga situationen måste kunna dömas för
detta.
Svårigheten i dag att utdöma adekvat straff och därmed
höja preventionen och få större ansvarstagande i dessa
sammanhang torde bero på att det är mycket svårt att leda i
bevis att någon varit uppenbart oaktsam. Det bör räcka med
att man -- trots medvetenhet om att man är bärare av den
dödliga infektionen -- ändå exempelvis genomför oskyddade
samlag. I sådana fall borde man inte behöva uppsåt att smitta
i bevis.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att straffsatsen för medvetet överförd
smitta skall skärpas.
Stockholm den 20 januari 1995
Birgit Henriksson (m)