1984 avskaffade en förhållandevis knapp majoritet av
riksdagen (186 röster mot 133) det generella straffbudet för
lärare att ha sexuellt umgänge med sina s k underåriga elever,
dvs. elever i åldern 15 till 18 år. Samtidigt avskaffades också
det allmänna förbudet mot att sexuellt utnyttja underårigs
beroendeställning. Därigenom har det till och med blivit
tillåtligt för en lärare att sexuellt utnyttja elevens
beroendeställning, så länge inte utnyttjandet bedöms som
grovt. Bevisbördan att visa att utnyttjandet verkligen var
grovt vilar på eleven, varför outtalade hot och antydningar
inte alls kan föras i bevis, och även direkta hot endast med
svårighet kan bevisas.
Tunga remissinstanser som tex Riksåklagaren,
Rikspolisstyrelsen, Hovrätten för Västra Sverige,
Socialstyrelsen, Skolöverstyrelsen, Lärarnas riksförbund,
Jämställdhetsombudsmannen och Föreningen Sveriges
socialchefer motsatte sig avskaffandet av förbudet mot
sexuellt umgänge mellan lärare och elev, bland annat därför
att ett sådant sexuellt förhållande är helt oförenligt med
lärarens uppgift att vara opartisk i sin betygsättning och
bedömning av eleverna och i sitt förhållande till dem. Man
kan befara att starka spänningar och konflikter uppstår i
klassrummet.
I de allra flesta fall kan man utgå från att ett sådant sexuellt
utnyttjande av en 15--16-årig elev, även om det rent juridiskt
inte skulle bedömas som grovt, dvs med t.ex. uttryckliga hot,
aldrig någonsin skulle accepteras av föräldrarna om det kom
till deras kännedom. Här är alltså även föräldrarätten berövad
lagliga redskap att skydda sitt barn. Att lagen tillåter lärare
att ha sådana sexuella förbindelser strider mot den svenska
föräldrabalkens bestämmelser om föräldrars rätt och plikt att
fostra sina barn, samt mot artikel 2 i Europakonventionens
första tilläggsprotokoll, som nu är inkorporerad i svensk
lagstiftning, att vid utövandet av den verksamhet staten kan
påtaga sig i fråga om uppfostran och undervisning
''respektera föräldrarnas rätt att tillförsäkra sina barn en
uppfostran och undervisning som står i överenstämmelse
med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse''.
Det är orimligt att riksdagen som lagstiftande organ sänder
ut olika signaler, vilket blir följden när man på olika sätt
motverkar sexuellt utnyttjande av barn och ungdomar --
t.o.m. när utnyttjandet försiggår i utlandet -- men samtidigt
låter det vara tillåtet med sexuellt umgänge mellan lärare och
underåriga elever.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att återinföra generellt förbud för
lärare att ha sexuellt umgänge med sina underåriga elever i
åldern 15 -- 18 år.
Stockholm den 20 januari 1995
Tuve Skånberg (kds)
Lennart Fridén (m)