Straffen för miljöbrott skärptes 1989. I maj 1989 dömdes
en direktör till fängelse i drygt 4 år för miljö-, skatte- och
bokföringsbrott.
Dåvarande miljöministern Birgitta Dahl såg detta som ett
trendbrott: ''Den första fängelsedomen häromdagen är ett
exempel på den nya hårdare attityden mot miljöbrott i
samhället. Jag tror att domen är viktig som symbol för att
sanktionerna mot miljöbrott nu skärps.''
Tyvärr hade Birgitta Dahl fel. Varken sanktionerna,
möjligheten att anmäla miljöbrott, antal fällande domar eller
miljöbrottens status jämfört med andra typer av brott har
förändrats.
Problem
Första problemet med miljöbrott är att det råder brist på
relevanta fakta, aktuella nationella sammanställningar över
domar etc. och utvärderingar av dagens situation.
Den bild som Vänsterpartiet fått fram visar följande:
Tingsrätterna frikänner 25 % av miljöåtalen mot 6 % för
samtliga brottmål.Miljöbrottslingen kommer lika lindrigt
undan i dag som 1988. Medelstraffet är i dag i genomsnitt
4 600 kronor.Det låga medelstraffet gör många miljöbrott
''ekonomiskt'' lönsamma. En företagare kan göra en vinst på
ett miljöbrott eftersom bötesstraffen i praktiken är så låga --
fast oftast upptäcks han inte ens.Miljöbrottslingar har
hittills endast fått fängelse i kombination med andra brott.
Detta trots att både miljöskyddslagen, naturvårdslagen,
lagen om kemiska produkter och brottsbalken stadgar upp
till sex års fängelse.De allvarligaste miljöbrotten når aldrig
domstolarna.Det finns ingen central instans eller
myndighet som har överblick eller kontroll över
situationen.Fortfarande råder stor brist på relevant miljö-
och juridisk kunskap hos polis och åklagarmyndigheter.
Inaktiva tillsynsmyndigheter är ett problem.Allmänheten
har svårt ur både kunskaps- och ekonomisk synvinkel att
anmäla och driva miljöprocesser.Miljöbrottslingar är ofta
väletablerade personer som domstolarna behandlar
välvilligt. Sven-Erik Alhem -- en av landets mest erfarna
miljöåklagare -- menar att ''domarna känner sig mer
befryndade med bovar i samma skikt''.I ett företag är det
fortfarande ofta svårt eller omöjligt att finna någon ansvarig
för begångna miljöbrott.Preskriptionstiderna för miljöbrott
är många gånger för korta.I ett internationellt perspektiv
håller Sverige på att hamna på efterkälken när det gäller att
motverka miljöbrott.
Vänsterpartiets förslag till åtgärder
Ett nytt förslag till miljöbalk skall presenteras om ett år
eller så. Innan detta görs kan vissa åtgärder genomföras
redan nu eller beslut tas om ändringar som skall ingå i den
nya miljöbalken.
Miljöfrågornas betydelse för vår långsiktiga överlevnad
och det allmänna medvetandet om miljöfrågornas dignitet
gör att miljöbrott nu rätt måste motverkas.
Regering och riksdag bör uttala att utdömda straff för
miljöbrott skall skärpas.
Clinton-administrationen i USA prioriterar bekämpningen
av miljöbrott. Det amerikanska naturvårdsverket (EPA) har
en speciell avdelning som arbetar med miljöbrott. Skulle
svenska Naturvårdsverket ha motsvarande resurser skulle ett
tiotal personer behöva anställas. Det måste vi ta fasta på för
att inte halka efter i den internationella utvecklingen.
I Norge finns en central enhet -- Okokrim -- som bland
annat sysslar med miljöbrott. Man har bland annat
framgångsrikt bekämpat fauna- och florakriminalitet (t.ex.
uppgrävning och borttransport av sällsynta växter, plundring
och jakt av fredade fåglar och fågelbon). Jämfört med Norge
ligger Sverige långt efter på detta område.
Naturvårdsverket bör få i uppdrag och resurser att upprätta
en enhet för att motverka miljöbrott efter amerikansk och
norsk modell.
Regeringen bör få i uppdrag att under 1995 återkomma
med förslag om höjning av straffsatserna för miljöbrott och
förlängning av preskriptionstiderna.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag
om hur ansvaret för ett företags miljöbrott ska klargöras. Det
kan ske genom en översyn och skärpning av brottsbalkens
36 kap. 7 § om företagsbot.
Riksdagen bör föreslå åtgärder för att motverka inaktiva
tillsynsmyndigheter. Det kan bl.a. ske genom att ge ideella
organisationer talerätt i miljöärenden.
Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med förslag
på särskilda utbildningsinsatser avseende relevant miljö- och
juridisk kunskap hos polis och åklagare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att Naturvårdsverket
får i uppdrag och resurser att upprätta en enhet som arbetar
med miljöbrott,1
2. att riksdagen hos regeringen begär att den under 1995
återkommer med förslag om höjning av straffsatserna för
miljöbrott och därmed förlängning av preskriptionstiderna,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med förslag om hur ansvaret för ett företags miljöbrott ska
klargöras genom en skärpning av 36 kap. 7 § brottsbalken om
företagsbot,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att motverka inaktiva
tillsynsmyndigheter genom att bl.a. ge ideella organisationer
talerätt i miljöärenden,1
5. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med förslag till utbildningsinsatser med avseende på relevant
miljökunskap och juridisk kunskap hos polis och åklagare.
Stockholm den 17 januari 1995
Maggi Mikaelsson (v)
Lennart Beijer (v)
Owe Hellberg (v)
Jan Jennehag (v)
Karl-Erik Persson (v)
Hanna Zetterberg (v)