Mellan 600 och 900 personer per år har under de senaste
åren dödats i trafiken. Tusentals har skadats mer eller mindre
allvarligt. Många har invalidiserats för livet. Lidandet för de
drabbade är stort, samtidigt som kostnaderna för samhället är
mycket omfattande. Det är av flera skäl angeläget att försöka
minska antalet olyckor i trafiken.
Trafikolyckorna beror på olika orsaker. Därför krävs
varierade insatser för att förebygga dödsfall och skador i
trafiken. Det krävs hastighetskontroller och poliser på
vägarna för att dämpa farten och hålla
hastighetsbegränsningarna. Gränsen för rattfylleri har satts
till 0,2 promille, vilket innebär att en principiell nollgräns
har införts för alkohol i trafiken. Detta har gjorts för att
markera att alkohol och trafik inte hör ihop. Antalet
alkoholpåverkade i trafiken har nu minskat.
Antalet drogade förare ökar. Det sker samtidigt som antalet
alkoholpåverkade förare minskar. I en undersökning gjord
under 1993 och 1994 bland 926 stoppade bilister som
misstänktes köra påtända, kunde polisen konstatera höga
halter av bl a amfetamin, cannabis och heroin i 818 fall.
Jämställ alkohol och illegal narkotika i trafiken
Narkotikapåverkade förare utgör sannolikt en lika stor
trafikfara som de alkoholberusade förarna. Ändå slipper ofta
drogade förare idag straff på grund av bevissvårigheter. Det
räcker inte med att konstatera att en bilist har höga halter
narkotika i kroppen. Polis och åklagare måste också kunna
visa att personen ifråga kört på ett trafikfarligt sätt. Detta är
inte acceptabelt.
Enligt vår mening bör bilförare som är narkotikapåverkade
dömas på samma sätt som de som är berusade av alkohol.
Narkotika bör juridiskt likställas med alkohol i trafiken. Det
bör vara tillräckligt att den drogpåverkade föraren har en viss
halt narkotika i kroppen. Teknik och säkra analysinstrument
för att fastställa droghalterna finns redan. Det finns också
internationellt accepterade tröskelvärden som Sverige kan
följa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av en principiell nollgräns
för illegal narkotika i trafiken.
Stockholm den 16 januari 1995
Ingbritt Irhammar (c)
Lennart Brunander (c)