Det måste bli ett slut på mc-gängens och andra ljusskyggas
framfart för att tysta vittnen och målsägare.
I Helsingborg har två regelrätta slag ägt rum utan att någon
målsägare eller något vittne ställt upp. Vid ena händelsen
sköts en person ihjäl men ingen har sett något så det har inte
kunnat bli något åtal.
I januari 1994 var det en regelrätt eldstrid vid den s.k.
Ladan, Morbids-klubbens lokal i Helsingborg. Det var
skottlossning utifrån in mot byggnaden och inifrån
byggnaden. En medlem visade sig i ett fönster, besköts och
blev av med en fingertopp (mordförsök). Ett hundratal
tomma hylsor hittades på platsen. Man har konstaterat att
vapnet var en AK4, hagelgevär och något handeldvapen, k-
pist eller pistol.
Det inträffade kom till polisens kännedom via sjukvården.
Husrannsakan och brottsplatsundersökning gjordes. Det
genomfördes förhör med ett antal personer. Men
förundersökningen ledde inte till något åtal på grund av
vittnenas ovilja till samarbete. Vittnena var representanter
från Morbids.
Den 13 februari 1994 blev det en ny regelrätt eldstrid.
Denna gång på RTC på Verkstadsgatan i Helsingborg. RTC
är Morbids stamlokus. Där stötte fyra olika mc-gäng
samman, Morbids, Bandidos (danska), Hells Angels och
Rebels.
Man tror att Hells Angels och Rebels sökte sig till RTC för
att få kontakt med Morbids. De visste förmodligen inte att
Bandidos var där som stöttning till Morbids.
Det blir skottlossning där de flesta skotten avlossas inne i
köket. En person blir dödad och fyra blir skottskadade (en
Bandidos, en Hells Angels och två Rebels). Ingen har sett
vem som sköt. Av kulor och patroner kan man konstatera att
tre olika vapen använts. Här finns ett stort antal vittnen,
uppskattningsvis ca 50 personer. Ingen ställer upp och
vittnar. Ingen har sett något. Någon har endast hört något.
I samband med utredningen om dödsskjutningen på RTC
var det fest i Rebels lokaler i Hasslarp. Denna bevakades av
polisen. Rebels bevakade sitt eget hus. En av deras vakter var
under natten försedd med handeldvapen. Det beslutades om
husrannsakan och vid denna hittades ammunition men ej
något vapen. Denna förundersökning har ej lett till något
åtal.
I Malmö har representanter från Hells Angels varit
inblandade i misshandel, hot mot vittnen och hot mot
tjänsteman.
Övergrepp i rättssak, våld och hot mot tjänsteman
Det dessa mc-killar håller på med är både övergrepp i
rättssak och våld eller hot mot tjänsteman, brott enligt 17
kap. 10 och 1 §§. Utvecklingen under de tre senaste åren på
detta område är som följer:
n
Övergrepp i rättssak
1991
1992
1993 lagförda
totalt
58
80
101
varav domar
54
77
93
åtalsunderlåtelse
4
2
7
strafförelägganden 1
1
Våld
eller hot mot tjänsteman
1991
1992
1993
lagförda totalt
2 052
2 083
2 314
varav domar
1 871
1 929
2 139
åtalsunderlåtelser
121
103
128
strafförelägganden
60
51
47
Brottsbalken
Brottsbalken 17 kap. 10 § har följande lydelse:
Den som med våld eller hot om våld angriper någon för
det han hos domstol eller annan myndighet gjort anmälan,
fört talan, avlagt vittnesmål eller eljest vid förhör avgivit
utsaga eller för att hindra honom från sådan åtgärd, döms för
övergrepp i rättssak till böter eller fängelse i högst ett år.
Detsamma skall gälla, om man med annan gärning, som
medför lidande, skada eller olägenhet, eller med hot om
sådan gärning angriper någon för det han avlagt vittnesmål
eller eljest avgivit utsaga vid förhör hos myndighet eller för
att hindra honom från att avgiva sådan utsaga. Är brottet
grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst fyra
år.
Brottsbalken 17 kap. 1 § lyder som följer:
Den som med våld eller hot förgriper sig å någon i hans
myndighetsutövning eller för att tvinga honom till eller
hindra honom från åtgärd däri eller hämnas för sådan åtgärd,
dömes för våld eller hot mot tjänsteman till fängelse i högst
fyra år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i
högst sex månader. Detsamma skall gälla, om någon sålunda
förgriper sig mot den som tidigare har utövat myndighet för
vad denne däri gjort eller underlåtit.
Straff för övergrepp i rättssak och våld och hot mot
tjänsteman ger idag oftast böter och ytterst sällan fängelse.
Därför anser jag att gällande lagstiftning måste ses över. Ett
så allvarligt brott som hot och övergrepp får inte bara ge
böter utan bör direkt ge fängelse. Jag menar också att vi
måste se om det inte ska vara en särredovisning i
lagstiftningen vid angrepp mot rättsordningen.
Rättegångar
Det är numera inte ovanligt att både målsägare och vittnen
måste sitta i samma rum som brottslingen i väntan på
rättegången. Målsägare och vittnena är förtvivlade över
detta. De blir ofta utsatta för olika sorters hot.
Jag menar att det måste finnas möjligheter till separat
väntrum. Jag har frågat Domstolsverket, som har ansvaret för
lokalerna och de svarar, att de har uppmärksammat
problemet med gemensamma väntrum. Men förhållandena
skiftar från domstol till domstol. Vissa domstolar har
separata väntrum för vittnen/målsägare å ena sidan och
åtalade å den andra, medan andra inte har det. Inte sällan
försvåras en lämplig väntrumsindelning av att domstolarna
är inhysta i gamla kulturbyggnader. Under senare år har
situationen emellertid förbättrats på vissa håll genom
renoveringar och ombyggnader.
Jag anser att detta måste uppmärksammas mycket mer än
hittills och så snabbt som det är möjligt åtgärdas. Vittnen och
målsägare känner sig ofta också kränkta för att deras
uppgifter ifrågasätts under rättegången.
Jag har frågat Domstolsverket om vad de gör för att
underlätta för dessa. Man tittar fortlöpande på utformningen
av blanketter för kallelser till domstolsförhandling etc. För
närvarande är ett stort datasystem under utarbetande för
domstolarna och detta system kommer på ett annat sätt än
idag ge möjlighet att använda blanketter som är direkt
anpassade med information av olika slag till de mål som
kallelsen gäller: Domstolsverket har vidare tagit fram en
särskild informationsbroschyr riktad just till vittnen. Verket
rekommenderar domstolarna att lägga med broschyren som
bilaga till sina kallelser. Någon motsvarande broschyr för
målsäganden finns ännu inte, men behov av en sådan har
noterats av verket och den finns med i verkets planering. Jag
har inte fått information om när denna broschyr kommer att
vara klar. Klart är att vittnen och målsägare på ett mycket
bättre sätt än hittills måste stödjas av domstolen. Det
Domstolsverket gjort är ett steg i rätt riktning.
Indrivning
Flera av mc-gängens medlemmar driver företag, som
sysslar med indrivningsverksamhet. Denna
indrivningsverksamhet är en mycket lukrativ rörelse.
Kunderna klagar nästan aldrig, eftersom pengarna, som med
torpeders hjälp drivs in, oftast är svarta pengar. Många
utsatta och hotade ringer både polis och åklagare och ber om
hjälp. Det är inte ovanligt att de får polisskydd. Men ingen
vågar driva saken till sin spets, dvs. anmäla till polisen för
vidare utredning och därmed ge möjlighet till åtal. Och
därmed står polis och åklagare utan formella möjligheter att
ingripa.
Jag anser, att man bör se över lagstiftningen både när det
gäller möjligheterna att utdöma böter och sanktioner. Idag
kan den person som i sin indrivningsverksamhet fälls för
brott mot gällande lagstiftning enbart dömas till böter och
dessutom till relativt små belopp. Om det dessutom ges
möjligheter att utdöma sanktioner av kännbar storlek kan den
ansvarige för ett indrivningsföretag inte så lindrigt komma
undan även om han inte själv utför handlingen.
Idag ställs det inte några särskilda krav på t.ex.
ackreditering för de företag som sysslar med
indrivningsverksamhet. Det är viktigt att se till att s.k.
företagsbot utövas yrkesmässigt endast av sådana personer,
som uppfyller krav som ställts av berörd myndighet.
Kontantprincipen
Varje person, som lever i Sverige, är skyldig att till
skattemyndigheterna varje år redovisa sin inkomst.
Skattemyndigheterna har olika sätt att kontrollera att vi lever
upp till de krav som ställs på oss. Ett av tillvägagångssätten
är att arbeta efter den s.k. kontantprincipen.
Kontantprincipen innebär att man räknar ut hur mycket
pengar du lever upp under ett år och ställer det mot de pengar,
som du redovisat (efter skatt m.m.) i din självdeklaration.
Har du levt upp mer pengar än du kan redovisa blir du
skönstaxerad och måste betala både extra skatt och ofta
också böter.
De flesta av mc-gängens medlemmar skryter med att de är
vanliga inkomsttagare, t.ex. bilmekaniker, plåtslagare,
svetsare. Företrädare i dessa yrkesgrupper är inga
höginkomsttagare. Likväl har dessa män råd med mycket
dyra motorcyklar, är delägare i stora motorgårdar och gör
både flera och dyra utlandsresor per år. Det finns några få
bevis och många fler misstankar om att de finansierar sin
verksamhet med både illegal klubbverksamhet och knark.
Nu måste berörda myndigheter bli mycket mer aktiva i sin
s.k. kontrollverksamhet, dvs. gå ut och kontrollera både
föreningarna, deras medlemmar och kretsen runt omkring
dem. Vi har redan lagstiftning, som ger stora möjligheter.
Där lagstiftningen finns måste tjänstemännen handla och det
nu, där det finns brister måste vi skärpa lagarna.
Polisen
Polisen har konstaterat att den behöver extra resurser för
att bättre lösa problemen med mc-gängen i Sverige. Men det
spelar ingen roll hur mycket resurser polisen får om inte
lagstiftningen ger effektiva möjligheter att hindra dem.
Därför är det viktigt att vi även ser över lagstiftningen för
övergrepp i rättssak och våld och hot mot tjänsteman. Det
ska kosta att hota, vem det vara må. Och vittnen och
målsägare får inte vara så utsatta som de är idag vid
rättegångar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att komma till
rätta med problematiken kring olika mc-gäng.