En stor andel av dem som begår grova brott i Sverige är
utländska medborgare. Av dem som nu avtjänar straff för
grova brott på Kumlaanstalten är 57 procent utländska
medborgare. Så många som 72 procent av dessa har
utvisningsbeslut efter avtjänat straff.
Många av dem är dömda för grova narkotikabrott, därför
att de gjort tjänst som smugglare eller kurirer utan avsikt att
stanna i Sverige. De har varken motivation att lära sig
svenska eller att på andra sätt anpassa sig till de svenska
reglerna och normerna. Också de som av andra skäl är dömda
för grova brott till utvisning saknar ofta motivation att
anpassa sig till svenska förhållanden.
Språksvårigheter och övriga omständigheter innebär att
tillvaron för både fångvaktare och intagna inte är särskilt
upplyftande. Kostnaderna för svenska staten är dessutom
mycket höga och genom ökad grov brottslighet tenderar de
att öka.
Utvisning får emellertid inte leda till att vederbörande
släpps fria vid ankomsten till hemlandet, därför att brottet
inte där betraktas som lika grovt.
Av de skäl som här angivits bör regeringen dels pröva
huruvida utländska medborgare som döms i Sverige i större
utsträckning kan utvisas direkt och avtjäna straff i
hemlandet. Dels bör regeringen träffa överenskommelser
med fler länder så att en utvisning inte leder till mildare
straff.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utländska medborgare som begår
brott i Sverige skall utvisas för att avtjäna sina straff i
hemlandet.
Stockholm den 23 januari 1995
Olle Lindström (m)
Ola Karlsson (m)