Domstolsväsendet har en central roll i den demokratiska
rättsstaten. Till skillnad från polis- och åklagarväsendet är
domstolarnas uppgifter inte begränsade till att medverka i att
uppfylla samhällets kriminalpolitiska mål. De utgör
rättsväsendets viktigaste grundpelare och är ytterst den
enskilde medborgarens rättssäkerhetsgaranti.
Domstolsväsendet befinner sig i ett intensivt
utvecklingsskede och står inför omfattande organisatoriska
och processuella förändringar. Huvuddelen av reformarbetet
har påbörjats och bedrivits under den borgerliga
mandatperioden men har också inneburit att regeringen
fullföljt initiativ som tagits dessförinnan.
Ledstjärnorna i reformarbetet har varit att renodla
domstolarnas uppgifter till rättskipning och avlasta
förvaltningsuppgifter som av ålder ankommit på dem.
Tyngdpunkten i rättskipningen bör ligga i första instans, och
överprövning -- och inte omprövning -- bör vara andra
instansens uppgift, medan de högsta domstolarna har mera
rättskapande och prejudikatbildande uppgifter. På det
organisatoriska och administrativa området bör domstolarna
ges förutsättningar att själva -- med stöd av domstolsverket
som central förvaltningsmyndighet -- svara för sitt
utvecklingsarbete och tillse att de krav som rättssäkerhet och
rättsstatsprinciper i övrigt ställer på den dömande
verksamheten blir tillgodosedda.
Specialdomstolar bör så långt möjligt avskaffas och fogas
in i det allmänna domstolssystemet.
Reformarbetet har bedrivits särskilt med hänsyn till att
Sverige genom medlemskap i EU och inkorporering av
Europakonventionen om mänskliga rättigheter och
grundläggande friheter fått en ny rättslig miljö, där
domstolarna blir direkt berörda.
Det är mot denna bakgrund angeläget att det arbete som
bedrivs i bl.a. hovrättsprocessutredningen förs vidare och att
den andra etappen i 1993 års domarutredning påbörjas utan
dröjsmål.
Med hänsyn till det pågående reformarbetet, ett förmodat
tillskott av brottmål under budgetperioden för de allmänna
domstolarna -- genom effektiviseringar av polis- och
åklagarväsendets arbete -- och de förändringar i
målutveckling som genom medlemskapet i EU kan förväntas
för framför allt de allmänna förvaltningsdomstolarna (jfr det
av regeringen aviserade behovet av resursförstärkning redan
i kompletteringspropositionen senare i vår) bör
domstolsväsendet ges endast ett begränsat besparingsbeting.
Det av regeringen ålagda betinget bör begränsas till hälften.
Det av regeringen föreslagna engångsbeloppet till
domstolsverket med 5,25 miljoner kronor från anslaget D 2.
för utvecklingsändamål bör inte utgå.
Rättshjälpen
Rättshjälpslagen är för närvarande föremål för översyn i
rättshjälpsutredningen. Arbetet i denna bör påskyndas så att
besparingseffekter kan tillgodogöras under budgetperioden.
Utredningen bör, i den mån det kan anses följa av uppdraget,
åläggas att pröva om inte ytterligare grupper av mål och
ärenden kan undantas från rättshjälp och att föreslå
skärpningar i fråga om den del som den enskilde har att bära.
Av intresse i detta sammanhang är bl.a. rätten till offentligt
biträde i vissa invandrarärenden och den
återbetalningsskyldighet i fråga om kostnad för offentlig
försvarare som åligger den dömde i brottmål, en allmän
sänkning av inkomstgränsen och införande av en ny
grundavgift vid överklagande. Besparingseffekten av dessa
ändringar skall uppgå till minst 80 miljoner kronor, beräknad
för 12 månader. På sikt bör, som ett resultat av
rättshjälpsutredningens arbete, sådana strukturella
förändringar genomföras i rättshjälpen att ytterligare
betydande besparingar kan uppnås.
Allmänna advokatbyråer
Arbetet med att finna former för att privatisera de allmänna
advokatbyråerna bör fortsätta. Den oroande utvecklingen av
byråernas arbetsproduktivitet och kostnader gör en hållbar
långsiktig planering med syfte att helt avveckla dessa byråer
än mer angelägen. På sikt finns här inte obetydliga
besparingar att hämta.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att under anslaget D 2.
Domstolarna m.m. inom Justitiedepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 44
000
000 kr ökat anslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen beslutar att under anslaget D 2.
Domstolarna m.m. inom Justitiedepartementet inte anslå
något engångsbelopp till Domstolsverket i enlighet med vad
som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att under anslaget F 1.
Rättshjälpskostnader inom Justitiedepartementet anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 66
000
000 kr minskat anslag i enlighet med vad som anförts i
motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om besparingsmöjligheterna i fråga
om de allmänna advokatbyråerna.
Stockholm den 25 januari 1995
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jeppe Johnsson (m)
Göran R Hedberg (m)
Christel Anderberg (m)
Liselotte Wågö (m)
Birgit Henriksson (m)