Kammarrätten i Umeå inrättades 1992 genom att förvaltningsmål för övre Norrland hänsköts från kammarrätten i Sundsvall. I gengäld överfördes socialförsäkringsärenden från södra Norrland till Sundsvall från den nedlagda försäkringsrätten i Umeå -- en klar arbetsfördelning som var väl motiverad. Formellt underordnades Umeås två kammarrättsavdelningar Sundsvall, vilket nu blir den byråkratiska motiveringen att koncentrera ärenden till Sundsvall.
Antalet ärenden i kammarrätterna har minskat men det innebär för den skull inte att det är effektivt och sparsamt att helt beröva övre Norrland en kammarrätt. Nerdragningen bör i stället göras både i Umeå och Sundsvall. Närheten till myndigheten är viktig både för att hålla kostnaderna nere och rättssäkerheten uppe. Detta har accentuerats av att parter numera enligt Europakonventionen har rätt till muntliga förhandlingar. Vid tvångsvård och omhändertagande måste domare infinna sig på platsen där personen i fråga befinner sig. Detta betyder mycket längre, fler och dyrare resor om all verksamhet utgår från Sundsvall.
En närmare samverkan mellan hovrätten och kammarrätten i Umeå kan ge fördelar. Att kammarrätt finns i Umeå har också betydelse för den juridiska utbildningen vid Umeå universitet. Då väntetiderna för att få beslut i kammarrätterna söderut är långa, kan ärenden föras över till Umeå genom att gränsen förskjuts något söderut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att avveckla Kammarrätten i Umeå.
Stockholm den 23 januari l995 Torsten Gavelin (fp)