Tillräckligt med poliser -- en förutsättning för en samlad strategi mot den ekonomiska brottsligheten
I skrivelsen lägger regeringen fram en strategi för samhällets samlade åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. I flera viktiga avseenden bygger strategin vidare på det arbete och de insatser som den borgerliga regeringen påbörjade. Fullföljs detta arbete kommer det att finnas betydligt bättre förutsättningar för staten att minska den ekonomiska brottsligheten. Framför allt är det av central betydelse att de samverkansformer som skapats mellan myndigheterna får bestå och vidareutvecklas samt att samarbetet mellan polis, åklagare, skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter och tullmyndigheter effektiviseras.
I detta sammanhang bör dock understrykas att den grundläggande förutsättningen för att vi skall lyckas komma åt den ekonomiska brottsligheten, liksom all annan brottslighet, är att det finns tillräckligt med välutbildade poliser och åklagare -- förstärkta med den ytterligare expertis som fordras -- som kan ägna sig åt brottsutredningar. Om regeringen menar allvar med strategin så måste också regeringen stå garant för att det även framgent kommer att finnas tillräckligt antal poliser. Detta innebär att de hårda besparingskrav som drabbat framför allt polisens lokala verksamhet, d.v.s. kvarters-och närpolisverksamheten, varken får tillåtas gå ut över antalet poliser i den lokala verksamheten eller i annan viktig polisiär verksamhet. Moderata Samlingspartiets uppfattning i denna fråga har närmare utvecklats i en kommittémotion om ekonomisk brottslighet, 1994/95:Ju221 av Gun Hellsvik m.fl. (m). Med denna utgångspunkt kan Moderata Samlingspartiet i huvudsak ställa sig bakom regeringens skrivelse.
Den del av strategin som har som huvudpunkt att återinföra den gamla generalklausulen mot skatteflykt, liksom regeringens syn på behovet av att utarbeta en ny lagstiftning mot skatteflykt, kan vi emellertid inte ställa oss bakom. Enligt vår bestämda uppfattning äventyrar en sådan lagstiftning den enskildes rättssäkerhet. Vad gäller övriga förslag från Moderata Samlingspartiet med anledning av regeringens skrivelse hänvisas till en kommittémotion, 1994/95:Ju24 av Rolf Dahlberg m.fl. (m).
Skatteflyktslagstiftningens hot mot den enskildes rättssäkerhet
Ett förslag till ny lag mot skatteflykt är för närvarande föremål för utredning på initiativ av regeringen. Fram till dess att den nya lagstiftningen kan träda i kraft har regeringen aviserat att den gamla lagen (1980:865) om skatteflykt skall återinföras fr.o.m. den 1 juli 1995, se regeringens proposition 1994/95:209 Kontrolluppgiftsskyldighet vid avyttring av värdepapper m.m.
När den borgerliga regeringen tillträdde lades fast i regeringsförklaringen att en av den nya regeringens viktigaste avsikter var att stärka den enskildes rättssäkerhet. Ett viktigt led i det arbetet var att upphäva lagen (1980:865) om skatteflykt, se regeringens proposition 1992/93:127, s. 48. Upphävandet skall ses i ljuset av att den s.k. skatteflyktsklausulen kritiserats från rättssäkerhetssynpunkt ända sedan dess tillkomst 1980. Kritiken förstärktes sedan tillämpningsområdet 1983 utvidgades till att gälla förfaranden som tillkommit i avsikt att uppnå skatteförmåner. Genom utvidgningen kom skatteflyktsklausulen att upphöja det allmännas ställning i förhållande till den enskilde på ett sätt som inte är rimligt i ett rättssamhälle. Vidare medförde lagen svårigheter för den enskilde att förutse skattekonsekvenserna av olika rättshandlingar.
Den nuvarande regeringen anser dock att en generalklausul mot skatteflykt har en viktig funktion inte minst som en spärr mot osunda transaktioner i gränslandet mot ekonomisk brottslighet, se regeringens skrivelse s. 18. Genom regeringens val av formulering ''i gränslandet av ekonomisk brottslighet'' kan vi dessvärre dra slutsaten att hänsynen till rättssäkerhetsaspekten inte står speciellt högt i kurs hos regeringen, vilket däremot låga beviskrav -- på goda grunder -- kan sägas göra.
Oavsett om Moderata Samlingspartiet befinner sig i oppositionsställning eller regeringsställning är hänsynen till den enskildes rättssäkerhet en av partiets absoluta ledstjärnor. Det är mot denna bakgrund vårt avståndstagande till återinförandet av den gamla skatteflyktsklausulen, liksom det pågående arbetet med att ta fram ny lagstiftning mot skatteflykt, skall ses.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förutsättningen för en samlad strategi mot den ekonomiska brottsligheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skatteflyktslagstiftningens hot mot den enskildes rättssäkerhet.
Stockholm den 8 maj 1995 Gun Hellsvik (m) Göthe Knutson (m) Anders G Högmark (m) Lars Björkman (m) Jeppe Johnsson (m) Göran R Hedberg (m) Christel Anderberg (m) Liselotte Wågö (m) Birgit Henriksson (m)