I dessa ekonomiskt svåra tider som kräver stora
besparingar och nedskärningar krävs det av regering och
riksdag åtgärder för en effektivare bekämpning av den
ekonomiska brottsligheten. Detta skulle leda till stora vinster
för samhället. Enligt uppskattningar från BRÅ skulle
ytterligare ca 10 miljarder kronor per år i undanhållna skatter
och avgifter ganska enkelt kunna tas in till statskassan genom
effektivare myndighetsinsatser. Regeringen måste bättre
följa upp och se till att fattade beslut om effektiviseringar och
samordningsinsatser också får effekt i myndigheternas
verksamhet.
Det är också uppenbart att Riksskatteverket inte bedriver
utvecklings- och utvärderingsarbete i den utsträckning som
krävs för att statens skatte- och indrivningsverksamhet ska
fungera som lagstiftaren tänkt.
Ekonomisk brottslighet är oftast en mycket komplicerad
brottslighet som ständigt ändrar form. Därför anser jag att
det är nödvändigt att berörda myndigheter bedriver ett
intensivt utvecklings- och utvärderingsarbete.
Förebygg ekonomisk brottslighet
Vad gäller traditionell brottslighet som våld,
egendomsbrott, skadegörelse och narkotikabrottslighet har
vi allmänt insett vikten av att förebygga dessa typer av brott.
Vad gäller ekonomisk brottslighet har detta inte varit fallet i
samma utsträckning.
Som exempel på detta kan nämnas följande. När
skattemyndigheten upptäcker att någon fuskat med
deklarationen och om skatten på det undanhållna beloppet
inte överskrider 2/3 av ett basbelopp (i vissa län tillämpas
högre gränsbelopp) så görs ingen anmälan till åklagaren.
Istället höjs taxeringen och personen ådrager sig ett
skattetillägg motsvarande 40% på summan av den
undanhållna skatten. Denna praxis har tillkommit för att
effektivisera skattemyndigheternas arbete. Å andra sidan har
den negativa effekten uppkommit, att det inte blir någon
rättegång, trots att det kan röra sig om ganska stora belopp.
Därigenom får den som begått skattebrottet ingen
allvarligare reaktion från samhället i ett tidigt skede. Denne
kan istället gå vidare med sina aktiviteter utan större
obehagligheter och chansa på att ingen revision sker året
därpå.
Det finns anledning att se över hur systemet med
skattetillägg fungerar i praktiken, så att det inte missbrukas
av de skattskyldiga. I en översyn bör beaktas att
skatterevisorerna inte avbryter revisionerna för tidigt, detta
för att undvika merarbete i samband med rättegång som ofta
sker flera år senare.
Organiserad ekonomisk brottslighet
Den ekonomiska brottsligheten och den organiserade
brottsligheten har under senare år genomgått trendbrott.
Detta har uppmärksammats av forskare såväl inom Sverige
som utanför. Personer som tidigare sysslat med enbart
organiserad brottslighet, såsom narkotikabrott, penningtvätt
och häleri har nu gått över till att också begå ekonomiska
brott samtidigt. Det kan gälla brott som momsbedrägeri eller
att plundra och sätta bolag i konkurs. Samtidigt har personer
som tidigare sysslat med ekonomisk brottslighet nu börjat
med organiserad brottslighet.
Det finns således idag skäl att tala om organiserad
ekonomisk brottslighet. Denna trend som har en stark
internationell prägel innebär ett ökat hot mot det ekonomiska
systemet. Behovet är därför mycket stort av forskning vad
gäller organiserad ekonomisk brottslighet. I detta
sammanhang bör särskilt forskningen rörande formerna för
och omfattningen av penningtvätt prioriteras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslut om effektiviseringar och
samordningsinsatser bör få effekt i myndigheternas
verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att berörda myndigheter skall
bedriva ett intensivt utvecklings- och utvärderingsarbete,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en översyn av hur
skattetillägg fungerar i praktiken så att det inte motverkar ett
förebyggande av ekonomisk brottslighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningen av organiserad
ekonomisk brottslighet, där särskilt forskningen rörande
formerna för och omfattningen av penningtvätt prioriteras.
Stockholm den 23 januari 1995
Ingbritt Irhammar (c)
Ingrid Skeppstedt (c)
Birgitta Carlsson (c)