Riksdagens revisorer har i en omfattande rapport angående insatser mot den ekonomiska brottsligheten föreslagit ett stort antal åtgärder för att motverka denna typ av brottslighet. Jag förutsätter att regeringen återkommer till riksdagen och därmed fullföljer de av revisorerna framlagda förslagen.
Revisorerna har vid sin granskning konstaterat att det förekommer stora balanser hos åklagarmyndigheten när det gäller mål om ekonomisk brottslighet. Det leder till att många mål aldrig utreds. Det innebär också att det tar mycket lång tid innan åtal kan väckas.
Åklagaren har en central roll i arbetet med att utreda och beivra ekonomisk brottslighet. Det är åklagaren som leder förundersökningen och för talan i domstol.
Åklagarna intar samtidigt en särställning inom rättsväsendet genom att deras verksamhet i hög grad beror på förhållanden inom andra myndigheter. Åklagarväsendet saknar egna utredningsresurser, bortsett från sex åklagarekonomer. Utredningsresurserna finns hos polisen. Enligt rättegångsbalken har åklagaren rätt att anlita biträde av polismyndighet, men denna rätt motsvaras inte av någon ovillkorlig skyldighet för polisen att ställa resurser till förfogande.
Eftersom åklagaren inte självständigt kan avgöra när ett mål skall utredas och vilka resurser som kan disponeras för detta ändamål torde en bidragande orsak till förekommande utredningsproblem i samband med ekobrott bero på att åklagarväsendet saknar egna utredningsresurser, bortsett från de sex ekonomerna.
Avsaknaden av direktivrätt kan inte ersättas med ökad samordning mellan skattemyndigheter, kronofogdemyndigheter, tullmyndigheter, polis och åklagare. Det är därför nödvändigt att åklagarväsendet tilldelas egna utredningsresurser.
Det är viktigt att snabbt och effektivt förbättra utredningssituationen hos åklagarväsendet när det gäller ekobrott. Det bör åstadkommas genom en omfördelning av befintliga utredningsresurser från polisen. I första hand bör dessa successivt omfördelas till regionåklagarmyndigheterna.
Genom en sådan åtgärd kommer med all sannolikhet ekobrottsutredningarna att effektiviseras. Kompetensnivån höjs. Rättssäkerhet och prevention förbättras.
Det är angeläget att redan under nästföljande budgetperiod inleda en sådan omfördelning.
Det bör åligga utskottet att utforma förslaget till hur en sådan omfördelning kan inledas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de förslag som framlagts av Riksdagens revisorer avseende insatser mot ekonomisk brottslighet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att omfördela ekobrottsutredningsresurser från polis till regionåklagarmyndigheten.
Stockholm den 24 januari 1995 Karl-Gösta Svenson (m)