I motioner under den allmänna motionstiden 1992 och
1993 har Kristdemokraterna genom Ingvar Svensson och
Holger Gustafsson yrkat på organisatoriska förändringar
inom rättsväsendet för att komma tillrätta med den
omfattande och hela tiden ökande ekonomiska brottsligheten
i landet. Operationellt har understrukits vikten av inrättandet
av en central myndighet. Motionerna har avslagits.
I slutet av den förra regeringens mandatperiod lämnades
direktiv om inrättandet av ett så kallat ekobrottskommando.
Innebörden härav skulle vara att statsåklagarmyndigheten
för speciella mål i Stockholm skulle samlokaliseras med
rikskriminalens ekobrottsrotel. Riksåklagaren har utarbetat
en idéskiss härom som behandlats positivt vid en hearing
under hösten 1994. Vid årsskiftet 1994/1995 lät
justitieministern meddela att en ekobrottsberedning skulle
inrättas.
Riksdagens revisorer har framlagt förslag till insatser mot
den ekonomiska brottsligheten (1994/95:RR4). Förslaget har
behandlats av justitieutskottet i dess betänkande
1994/95:JuU8, i vilket utskottet ställer sig bakom
revisorernas förslag, men avstyrker bifall till förslaget med
hänvisning till beredningen av frågan i regeringskansliet.
Enligt samstämmiga uppgifter, underhand från olika
personer inom statsförvaltningen, föreligger betydande
svårigheter att få till stånd en verksam organisation för att
bekämpa ekobrottsligheten. Svårigheterna torde vara att
hänföra till det faktum att man inte genast tar steget fullt ut
och bildar en ny centralmyndighet. Att hitta en
förvaltningsmässigt hållbar organisation som binder
samman polis- och åklagarväsendet måste vara näst intill
omöjligt.
Sverige bör följa Danmarks och Norges exempel och bilda
en särskild myndighet. Härigenom uppkommer en central
ledning och de anställdas arbetsuppgifte blir helt inriktade
på ekobrottsbekämpning. Arbetsvillkoren och karriärvägen
blir skilda från ursprungsmyndigheterna. Myndigheten kan
ges ett särskilt bemyndigande gentemot statsförvaltningen i
övrigt och budgetbehandlingen blir entydig.
Det bör understrykas att den föreslagna myndigheten
endast skall befatta sig med avancerad ekonomisk
kriminalitet av samhällsfarlig art. Den reguljära polis- och
åklagarverksamheten skall inte beröras av den särskilda
myndigheten.
Den centrala myndigheten (civilkriminalstyrelsen) bör
bestå av på akademisk nivå speciellt utbildade poliser och
åklagare på akademisk nivå med erfarenhet av ekonomisk
kriminalitet. Chefen för myndigheten kan ha såväl polisiär
som åklagarbakgrund, men skall absolut vara väl förankrad
i praktisk yrkesverksamhet inom området för bekämpning av
ekonomisk brottslighet. Till myndigheten skall därutöver
kunna knytas specialister inom olika områden. Men framför
allt skall myndigheten vara bemyndigad att köpa tjänster från
auktoriserade revisorer beträffande ekonomiska
förhållanden, och processadvokater med avseende på
utförande av åtal inför allmän domstol. Även andra tjänster
kan bli aktuella att upphandla, såsom specialister inom
datateknik, internationella affärstransaktioner, information
m m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skyndsamt inrättande av en central
myndighet för bekämpning av ekonomisk brottslighet.
Stockholm den 23 januari 1995
Rolf Åbjörnsson (kds)
Åke Carnerö (kds)
Ingrid Näslund (kds)
Tuve Skånberg (kds)