I en tid när det är nödvändigt att noga pröva alla offentliga utgifter måste den statliga verksamheten drivas effektivt och med en ökande produktivitet. Alla åtgärder som kan medverka till detta har därför vårt stöd. Samtidigt är det viktigt att de sparbeting som läggs ut tar hänsyn till de lokala förhållandena och till redan vidtagna åtgärder. En snabb befolkningsökning i ett län minskar t ex möjligheterna att i procent göra samma neddragning som i ett län med en lugnare utveckling. Redan gjorda kostnadsanpassningar måste också beaktas på ett riktigt sätt.
Det geografiska läget kan därutöver motivera särskilda resurser.
Rikspolisstyrelsen har utvecklat en resursfördelningsmodell som i princip borde ta hänsyn bl a till ovan angivna förhållanden.
Tyvärr har man i praktiken inte använt den på avsett sätt. Årets budgetförslag innebär därför -- inom en angiven ram -- att redan snedvridna förhållanden i resursfördelningen består och i praktiken förstärks.
Utgångsläget kan åskådliggöras av följande siffror, som visar faktiska kostnader per invånare för polisverksamheten i några län 1993/94. Vidare anges antal poliser per 1 000 invånare samma år.n
Län Kostnad per invånare Poliser per 1000 invånare
Stockholms län 1 523 2,95 Göteborgs och Bohus län 1 209 2,67 Malmöhus län 1 209 2,24 Uppsala län 749 1,61 Södermanlands län 940 1,88 Örebro län 853 1,81 Västmanlands län 881 1,94 Gävleborgs län 838 1,72 Norrbottens län 1 098 2,15
Av tabellen framgår att Uppsala län ligger mycket långt framme i arbetet mot låga kostnader, mätt med de angivna nyckeltalen.
Samtidigt är länet sedan lång tid tillbaka stadd i landets snabbaste befolkningsutveckling. De låga kostnaderna är i mycket en följd av att anslagstilldelningen inte tagit tillräcklig hänsyn till denna snabba befolkningstillväxt. Därutöver måste beaktas att stora delar av länet ligger i ett storstadsområde med kort avstånd till huvudstaden. Det finns tydliga tendenser till att en ökad brottslighet i storstaden spiller över till Uppsala och förläggs dit. Detta visar att det inte går att ha stora resurser förlagda till de s. k. storstadslänen och samtidigt utarma resurstillgången i ett angränsande län med delvis likartade problem.
Vi är mycket oroade om denna utveckling tillåts fortgå i kommande års budget. Det är därför angeläget att riksdagen ger regeringen detta till känna så att Rikspolisstyrelsens resursfördelning inom en angiven ram kan göras på ett ändamålsenligt och riktigt sätt där hänsyn tas till hur förhållandena är i olika län.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökad befolkningshänsyn m.m. vid fördelningen av polisanslaget till de olika länsstyrelserna.
Stockholm den 23 januari 1995 Lennart Hedquist (m) Ingrid Andersson (s) Rigmor Ahlstedt (c) Håkan Holmberg (fp) Ingrid Burman (v) Gunnar Goude (mp)