Samhällstjänst för brott med främlings- och invandrarfientliga motiv
Vi har i vår lagstiftning efterhand utvidgat de områden som
straffbelagts när det gäller handlingar och yttringar som
direkt eller indirekt är rasistiska eller diskriminerande mot
invandrare. I vissa andra typer av brott, t.ex. våldsbrott, är
det en försvårande omständighet om det finns sådana
bakomliggande motiv.
Samhället måste självfallet se mycket allvarligt på brott
riktade mot personer eller grupper på grund av deras hudfärg,
nationalitet eller etniskt ursprung, trobekännelse eller annan
liknande omständighet.
Under senare tid har antalet brott med främlings- och
invandrarfientliga motiv ökat. Det handlar då dels om
våldsbrott riktade mot enskilda flyktingar eller i Sverige
bosatta invandrare, dels om skadegörelse och hot mot
förläggningar, religiösa lokaler, föreningslokaler och
bostäder samt spridande av propaganda. Av polisförhör och
domstolsförhandlingar framgår att gärningsmannen eller
gärningsmännen som regel tillhör en mindre grupp, ofta ett
ungdomsgäng, där den gemensamma nämnaren är allmän
fientlighet mot flyktingar och invandrare.
Av undersökningar och intervjuer vet vi att trender som
t.ex. glorifiering av nazismen m.m., behovet av en egen
identitet, rotlöshet, motsättningar mellan ungdomsgäng,
okunskap och fördomar mot invandrare är några av
orsakerna bakom en del av det som hänt under senare år.
Naturligtvis ska den som begår våldsbrott eller
åstadkommer skadegörelse straffas för detta. Men ett
fängelsestraff eller höga böter förändrar knappast de
värderingar eller motiv som låg bakom brottet.
Fängelsevistelsen gör knappast den dömde mer positivt
inställd till invandrare, snarare tvärtom. Man kan också se att
några av dem som dömts under senare år återkommer som
inblandade i nya brottsutredningar. Då ofta som ''påhejare''
och lite av organisatör i bakgrunden.
Samhällets insatser mot främlingsfientlighet och fördomar
är i huvudsak inriktade på allmänna informationskampanjer
till allmänheten eller grupper som t.ex. skolungdomar.
Däremot görs mycket lite för att förändra värderingarna hos
den lilla grupp, ofta unga människor, som begår de brott som
har sin udd riktad mot invandrare. Jag anser att vi med kraft
måste försöka bryta den spiral av våld och
främlingsfientlighet som vi kunnat se prov på under de
senaste åren.
Vi vet att ett av de bästa sätten när det gäller att bryta
fördomar och okunskap är att möta andra människor, lära
känna andra seder och bruk och skapa personliga kontakter.
Enligt min uppfattning bör vi därför i de brott där det
bakomliggande motivet är främlings- eller
invandrarfientlighet komplettera fängelse- eller bötesstraffet
med obligatorisk samhällstjänst i minst ett år.
Samhällstjänsten ska innehålla arbete och kontakter med
flyktingar och invandrare, gärna jämnåriga. Exempel på
arbetsuppgifter kan vara att arbeta med invandrarföreningar,
sköta uppgifter i det kommunala flyktingmottagandet, arbeta
på flyktingförläggningar, delta i stöd- och kontaktgruppers
arbete eller brottsförebyggande arbete.
Samhällstjänsten ska kunna utföras också på kvällar och
helger. Arbetet ska ske tillsammans med en erfaren
handledare. Syftet med samhällstjänsten ska vara att ge nya
erfarenheter och kunskaper om invandrare samt också skapa
förutsättningar för egna personliga kontakter bland
invandrare.
Regeringen bör få i uppdrag att utforma reglerna för en
samhällstjänst enligt ovan skisserad modell.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att införa obligatorisk samhällstjänst
som en del i straffsatsen för brott där det finns
bakomliggande främlings- och invandrarfientliga motiv.