Vi har i vår lagstiftning efterhand utvidgat de områden som straffbelagts när det gäller handlingar och yttringar som direkt eller indirekt är rasistiska eller diskriminerande mot invandrare. I vissa andra typer av brott, t.ex. våldsbrott, är det en försvårande omständighet om det finns sådana bakomliggande motiv.
Samhället måste självfallet se mycket allvarligt på brott riktade mot personer eller grupper på grund av deras hudfärg, nationalitet eller etniskt ursprung, trobekännelse eller annan liknande omständighet.
Under senare tid har antalet brott med främlings- och invandrarfientliga motiv ökat. Det handlar då dels om våldsbrott riktade mot enskilda flyktingar eller i Sverige bosatta invandrare, dels om skadegörelse och hot mot förläggningar, religiösa lokaler, föreningslokaler och bostäder samt spridande av propaganda. Av polisförhör och domstolsförhandlingar framgår att gärningsmannen eller gärningsmännen som regel tillhör en mindre grupp, ofta ett ungdomsgäng, där den gemensamma nämnaren är allmän fientlighet mot flyktingar och invandrare.
Av undersökningar och intervjuer vet vi att trender som t.ex. glorifiering av nazismen m.m., behovet av en egen identitet, rotlöshet, motsättningar mellan ungdomsgäng, okunskap och fördomar mot invandrare är några av orsakerna bakom en del av det som hänt under senare år.
Naturligtvis ska den som begår våldsbrott eller åstadkommer skadegörelse straffas för detta. Men ett fängelsestraff eller höga böter förändrar knappast de värderingar eller motiv som låg bakom brottet. Fängelsevistelsen gör knappast den dömde mer positivt inställd till invandrare, snarare tvärtom. Man kan också se att några av dem som dömts under senare år återkommer som inblandade i nya brottsutredningar. Då ofta som ''påhejare'' och lite av organisatör i bakgrunden.
Samhällets insatser mot främlingsfientlighet och fördomar är i huvudsak inriktade på allmänna informationskampanjer till allmänheten eller grupper som t.ex. skolungdomar. Däremot görs mycket lite för att förändra värderingarna hos den lilla grupp, ofta unga människor, som begår de brott som har sin udd riktad mot invandrare. Jag anser att vi med kraft måste försöka bryta den spiral av våld och främlingsfientlighet som vi kunnat se prov på under de senaste åren.
Vi vet att ett av de bästa sätten när det gäller att bryta fördomar och okunskap är att möta andra människor, lära känna andra seder och bruk och skapa personliga kontakter.
Enligt min uppfattning bör vi därför i de brott där det bakomliggande motivet är främlings- eller invandrarfientlighet komplettera fängelse- eller bötesstraffet med obligatorisk samhällstjänst i minst ett år. Samhällstjänsten ska innehålla arbete och kontakter med flyktingar och invandrare, gärna jämnåriga. Exempel på arbetsuppgifter kan vara att arbeta med invandrarföreningar, sköta uppgifter i det kommunala flyktingmottagandet, arbeta på flyktingförläggningar, delta i stöd- och kontaktgruppers arbete eller brottsförebyggande arbete.
Samhällstjänsten ska kunna utföras också på kvällar och helger. Arbetet ska ske tillsammans med en erfaren handledare. Syftet med samhällstjänsten ska vara att ge nya erfarenheter och kunskaper om invandrare samt också skapa förutsättningar för egna personliga kontakter bland invandrare.
Regeringen bör få i uppdrag att utforma reglerna för en samhällstjänst enligt ovan skisserad modell.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa obligatorisk samhällstjänst som en del i straffsatsen för brott där det finns bakomliggande främlings- och invandrarfientliga motiv.
Stockholm den 19 januari 1995 Rune Backlund (c)