Bristen på en kraftfull aktionsplan mot ekobrott
undergräver tilltron till rättsväsendet och skadar allvarligt
samhällsmoralen.
Den stora omfattningen av ''svartjobb'', skatte- och
bidragsfusk beror bl.a. på detta. Ett alldeles särskilt problem
är den omfattande ekobrottslighet som äger rum beträffande
momsredovisningar.
Det måste tas krafttag mot den stora ekonomiska och
organiserade brottsligheten. Otillbörliga fallskärmsavtal i
toppskiktet, förödande finansskandaler, oegentliga
finansspekulationer, som kostar vanliga skattebetalare
tiotusentalet kronor per år, skapar med rätta vrede och förakt
beträffande samhällets oförmåga att agera på detta
brottsområde. Det är dessvärre en allmänt spridd uppfattning
att det inte lönar sig att anmäla ekonomisk och organiserad
brottslighet. Det finns praktiskt taget inte heller några
nämndvärda resurser för spaningsverksamhet, trots att det
knappast finns något brottsområde där
anmälningsfrekvensen allmänt sett är så låg, oberoende av
nuvarande bristande resurser och samordning.
Definitionen av eko-brott
Den allmänt accepterade definitionen av eko-brott är
nästan femton år gammal (JuU 1980/81:21). Trots allt har
det hänt en del sedan dess. Framför allt har problematiken
blivit mer mångfasetterad, och aktörerna är betydligt fler
idag än någonsin tidigare. En vidare definition bör därför
utredas. Det är ett faktum idag att alltfler individer initierar
aktiviteter som har som enda syfte att ge ekonomisk vinning
utan någon form av motprestation.Företag startar som skall
gå i konkurs. Konkurser används som ett verktyg att tjäna
pengar.Svartjobb utförs samtidigt som ersättning utbetalas
från annat håll.Företag tar ut bidrag från någon
samhällsinstans samtidigt som man underlåter att betala
skatter och avgifter.
Rättstatsbegreppet
En fungerande rättstat förutsätter att de som stiftar lagar
och andra regelverk tar sitt ansvar för rättsstaten. När
exempelvis riksdagen avreglerar ett område eller en bransch
bör man åtminstone ha gjort en analys av konsekvenserna
inom det rättsliga området. Ett exempel: Kommer en
kommunalisering av tillståndsgivningen till
restaurangverksamhet att leda till en ökning av ekobrotten
eller inte?
När lagstiftarna förstärker ett regelverk bör man ha
funderat över tillsynsfrågan -- t.ex. hur skall kontrollen av
den nya taxiförarlegitimationen skötas?
I en fungerande rättsstat bör man också ställa höga krav
på samhällets egen näringsverksamhet i stat och kommun.
Samhället bör föregå med gott exempel när det gäller t.ex.
att gallra bort oseriösa anbudsgivare vid upphandling och
därmed bidra till ett fungerande rättssamhälle.
Åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten
Mycket grovt kan man dela in de olika åtgärderna mot den
ekonomiska brottsligheten i fem områden:Förstärkta
regelverkÖkad tillsynFörbättrad rättslig hantering
Förebyggande insatserSamordnande insatser
Åtgärderna tangerar ofta flera områden än ett. En ökad
tillsyn innebär att risken ökar för att ''åka fast'' när man
begår brott. Detta anses i sin tur ha en förebyggande effekt.
Upptäktsrisken är av avgörande betydelse i
brottsbekämpningen.
Uppdelningen i områden bör ske utifrån var tyngdpunkten
i en åtgärd finns. Den nya taxiförarlegitimationen kommer
med all säkerhet ha förebyggande effekt, eftersom den
vandelsprövning som ingår i regelverket har en gallrande
effekt. Men helt klart är legitimationen ett exempel på en
åtgärd inom området ''förstärkta regelverk''.
Att kategorisera åtgärderna på det här sättet gör att man får
en bättre överblick, ett bättre helhetsgrepp. Sammantaget är
huvudsyftet med åtgärderna att krympa marknaden för
ekonomisk brottslighet. En marknad som i dag omsätter
100--200 miljarder kronor per år.
Förstärkta regelverk
Vissa branscher är mer drabbade än andra. Det krävs en
total översyn av regelverken inom dessa branscher, med
speciellt beaktande av förstärkta regler för att förhindra
ekonomisk brottslighet. Branschprogram skulle man kunna
kalla dessa översyner. Den nya centrala enheten för
ekobrottsbekämpning är en lämplig instans som kan ansvara
för branschprogrammen. Arbetsmarknadens parter bör
finnas med i programarbetet.
Ökad tillsyn
Skatterevisioner är ett vanligt inslag i företagens vardag i
t.ex. Frankrike och Tyskland. Någon gång om året får de
flesta företagen ett besök. I USA gör Finansinspektionen ett
besök per år på banker och finansinstitut. Någon direkt
motsvarighet till detta finns inte i Sverige. Ett företag har
''otur'' om man råkar ut för en skatterevision.
Skattemyndigheterna bryr sig inte om att agera förrän
skatteskulderna passerar två basbelopp. Inför en
skatterevision ska man dessutom föranmäla besöket så att det
berörda företaget hinner med, inte bara att ta fram
nödvändiga handlingar, utan även undanröja material som är
komprometterande.
Det behövs en ökning av antalet skatterevisorer, ett ökat
antal företagsbesök, snabba insatser mot företag som har en
växande skatteskuld. Ökningen av resurserna är på sikt
självfinansierande. Alla erfarenheter, nationellt och
internationellt, pekar på detta.
Förbättrad rättslig hantering
Den nya centrala enheten för ekobrottsbekämpning,
''Ekobrottskommandot'', håller på att inrättas. Senast den 1
juli 1995 ska verksamheten vara igång. Grundtanken är att
åstadkomma en bättre samordning mellan olika centrala
insatser från polis, åklagare, kronofogdar m.fl. Ett speciellt
ansvar ska tas i stora och komplicerade ekobrottsärenden.
De utökade personella resurserna (inom polisen) som
föreslås i budgetpropositionen är otillräckliga om åtgärderna
skall vara mer effektiva än hittills. Förbättrade personella och
tekniska resurser på de områden som berörs i motionen kan
komma att ge god utdelning. Detta kan ske genom viss
omfördelning inom justitiedepartementets budget.
Det är nödvändigt att samordning av befintliga resurser
även sker regionalt.
Förebyggande insatser
Under våren 1994 beslutade riksdagen, på
socialdemokratiskt initiativ, att satsa 10 miljoner kronor på
information om opinionsbildning mot den ekonomiska
brottsligheten. Justitieministern har följt upp detta med att
bl.a. uttala att man vill samla arbetsmarknadens parter för att
diskutera hur en förbättrad självsanering inom näringslivet
skall åstadskommas. Lagen om offentlig upphandling ger
stora möjligheter att gallra bort oseriösa anbudsgivare, men
bestämmelserna är inte helt igenom tvingande. Ett verktyg
för att gallra bort oseriösa anbud kan vara att införa någon
form av checklista med ett antal lämpliga kriterier.
Genom bättre kontroll av de företag som anlitas i olika
sammanhang kan man åstadkomma stora förebyggande
effekter. Den utökning av anslaget till brottsförebyggande
insatser som föreslås i budgetpropositionen bör delvis kunna
tas i anspråk för här angivna ändamål.
Den socialdemokratiska regeringen har angivit kampen
mot den ekonomiska brottsligheten som ett prioriterat
område inom brottsbekämpningen. För att få avsedd effekt
behövs åtgärder inom åtskilliga områden. Åtgärderna berör
flera departement. Det är bra att Justitiedepartementet redan
tagit initiativ för att samordna regeringens åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten genom att bl.a. ha tillsatt en
särskild beredningsgrupp för detta arbete.
Det är mycket tillfredsställande att regeringen har aviserat
att man under våren 1995 kommer att presentera en samlad
strategi för samhällets åtgärder mot den ekonomiska
brottsligheten. Samhället behöver kraftsamla sina insatser
när det gäller att förebygga och beivra ekonomisk
brottslighet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att bekämpa ekonomisk
brottslighet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser för
ekobrottsbekämpningen.
Stockholm den 19 januari 1995
Anita Johansson (s)
Sylvia Lindgren (s)
Pär Nuder (s)
Carina Moberg (s)
Björn von Sydow (s)
Eva Arvidsson (s)
Åsa Stenberg (s)
Björn Ericson (s)
Christina Axelsson (s)
Bengt Lindqvist (s)
Sven-Åke Nygårds (s)
Ingemar Josefsson (s)
Nalin Baksi (s)
Juan Fonseca (s)
Inger Segelström (s)
Kristina Nordström (s)
Anders Ygeman (s)
Dag Ericson (s)
Sören Lekberg (s)
Eva Johansson (s)
Christina Pettersson (s)
Ola Rask (s)
Christina Zedell (s)