Regeringen Bildt fattade på sin tid beslut om besparingar
inom polisväsendet. Rationaliseringsåtgärder har sedermera
vidtagits som bl.a. inneburit att mindre polisdistrikt lagts
samman till större. I vissa län, bl.a. Göteborgs och Bohus,
har skett sammanläggning till ett enda polisdistrikt. I detta
län har förändringarna föranlett omfattande protester mot
centralisering och, som man upplever det, också en
försämring av organisationen. Därtill kommer att i Uddevalla
uppföres ett nytt stort polishus som, med tanke på
centralisering av verksamheten till Göteborg, troligen getts
för stor volym.
Den kritik som förekommit mot den nya
polisorganisationen har bl.a. vilat på farhågor om reducerat
lekmannainflytande och sämre kontakter med kommunerna.
I och med att den nya organisationen nu är sjösatt synes dessa
farhågor på väg att bekräftas. Enligt bekommet dokument i
ärendet ges de lokala polisnämnderna endast en rådgivande
funktion. Huruvida detta förhållande är utmärkande för fler
än ett polisdistrikt i landet undandrar sig mitt bedömande.
Enligt de dokument som i modern tid lagt fast ramarna för
polisverksamheten, närmare belysta i prop 1989/90:155
''Förnyelse inom polisen'' och föregångaren i polisreformen
1984/85, markerades betydelsen av lekmannainflytandet och
det kommunala sambandet. Medborgarinflytandet
förstärktes och lokalt skulle verksamheten länkas samman
med den kommunala. Om tyngdpunkten i beslutsnivån rådde
ingen tvekan.
Det finns vidare orsak att belysa vad som kan anses för ett
''demokratiskt underskott'' i den valprocedur som föregår
val av de lokala polisnämnderna. Enligt reglerande
bestämmelser i polislagen följer att polisstyrelsen utser
styrelserna för polisnämnderna och bestämmer storleken av
dessa. Om polisstyrelsen väljer att utse minimiantalet, dvs
5 ledamöter och 5 ersättare, bygger man automatiskt in en
orättvisa mot polisområden vari ingår många kommuner. Då
samtidigt hänsyn skall tas till populationerna i kommunerna
kan för exemplet gälla att kommuner inom ett polisområde
blir utan representation i polisnämnden. Lagen om
proportionellt valsätt kan därtill medföra, om minimiantalet
gäller, att endast de 2 största partierna får representation.
Till ovanstående kan läggas att partierna och därmed
väljarna inte absolut kan bestämma över sin representation i
polisnämnden -- det avgör polisstyrelsen! Dessutom har det
i frågasatts om beslutande instanser på området, länsstyrelser
och polisstyrelser/poliskanslier, står för samma tolkning av
förordningar och bestämmelser.
Mycket av vad som händer och sker i dagens Sverige berör
direkt allmänhetens förtroende för den representativa
demokratin, för samhällets institutioner och för de värden
vår demokrati vilar på. I detta sammanhang blir frågan om
bibehållet medborgarinflytande över polisverksamheten på
det lokala och regionala planet oerhört viktig. De frågor som
här tagits upp bör därför bli föremål för granskning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om granskning av den genomförda
rationaliseringen av polisverksamheten på det regionala och
lokala planet, med särskild vikt vid polisnämndernas
sammansättning, roll och uppgift i den nya organisationen.