Regeringen Bildt fattade på sin tid beslut om besparingar inom polisväsendet. Rationaliseringsåtgärder har sedermera vidtagits som bl.a. inneburit att mindre polisdistrikt lagts samman till större. I vissa län, bl.a. Göteborgs och Bohus, har skett sammanläggning till ett enda polisdistrikt. I detta län har förändringarna föranlett omfattande protester mot centralisering och, som man upplever det, också en försämring av organisationen. Därtill kommer att i Uddevalla uppföres ett nytt stort polishus som, med tanke på centralisering av verksamheten till Göteborg, troligen getts för stor volym.
Den kritik som förekommit mot den nya polisorganisationen har bl.a. vilat på farhågor om reducerat lekmannainflytande och sämre kontakter med kommunerna. I och med att den nya organisationen nu är sjösatt synes dessa farhågor på väg att bekräftas. Enligt bekommet dokument i ärendet ges de lokala polisnämnderna endast en rådgivande funktion. Huruvida detta förhållande är utmärkande för fler än ett polisdistrikt i landet undandrar sig mitt bedömande.
Enligt de dokument som i modern tid lagt fast ramarna för polisverksamheten, närmare belysta i prop 1989/90:155 ''Förnyelse inom polisen'' och föregångaren i polisreformen 1984/85, markerades betydelsen av lekmannainflytandet och det kommunala sambandet. Medborgarinflytandet förstärktes och lokalt skulle verksamheten länkas samman med den kommunala. Om tyngdpunkten i beslutsnivån rådde ingen tvekan.
Det finns vidare orsak att belysa vad som kan anses för ett ''demokratiskt underskott'' i den valprocedur som föregår val av de lokala polisnämnderna. Enligt reglerande bestämmelser i polislagen följer att polisstyrelsen utser styrelserna för polisnämnderna och bestämmer storleken av dessa. Om polisstyrelsen väljer att utse minimiantalet, dvs 5 ledamöter och 5 ersättare, bygger man automatiskt in en orättvisa mot polisområden vari ingår många kommuner. Då samtidigt hänsyn skall tas till populationerna i kommunerna kan för exemplet gälla att kommuner inom ett polisområde blir utan representation i polisnämnden. Lagen om proportionellt valsätt kan därtill medföra, om minimiantalet gäller, att endast de 2 största partierna får representation.
Till ovanstående kan läggas att partierna och därmed väljarna inte absolut kan bestämma över sin representation i polisnämnden -- det avgör polisstyrelsen! Dessutom har det i frågasatts om beslutande instanser på området, länsstyrelser och polisstyrelser/poliskanslier, står för samma tolkning av förordningar och bestämmelser.
Mycket av vad som händer och sker i dagens Sverige berör direkt allmänhetens förtroende för den representativa demokratin, för samhällets institutioner och för de värden vår demokrati vilar på. I detta sammanhang blir frågan om bibehållet medborgarinflytande över polisverksamheten på det lokala och regionala planet oerhört viktig. De frågor som här tagits upp bör därför bli föremål för granskning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om granskning av den genomförda rationaliseringen av polisverksamheten på det regionala och lokala planet, med särskild vikt vid polisnämndernas sammansättning, roll och uppgift i den nya organisationen.
Stockholm den 18 januari 1995 Kenth Skårvik (fp)